Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [37] Tidskrift för Lärare och Uppfostrare, utgifven af J. A. Dahlström, C. Ekendahl m. fl. (Fortsättning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
483
fordrade derföre måhända ett mera praktiskt och pedagogiskt
förfarande.” — ”De klassiska språken äro bildningens källa
för de lärde” o. s. v. — ”Den latinska kriaskrifningen vore
det säkraste medel alt igenkänna de verkliga talangerna och
nödvändig för språkets rätta förstånd.” — ”Kriorna skulle i
sjelfva verket vara lättare än exercitierna eller öfversättnings-
öfningarna, om de nämligen alltid slöto sig till låsningen, så
att ämnena valdes inom kretsen af denna.” — Derföre borde
begge dessa slags öfningar bibehållas, men en synnerlig vigt
läggas på valet af ämnen inom den antydda kretsen.” — Att
latinet efter folkvandringen fick ett sådant herravälde, var en
följd af detta språks inre fulländning, såsom ”das herrlichste
Produkt der menschlichen Geistes.” — ”Det vore orätt att
kalla latinet ett dödt språk, ty icke hörde det till språkets
lif att det skulle talas af alla.” — ”Den stora bildande kraft,
som ligger i latinet, kunde det aldrig förlora.” — ”Medvetan-
det att hafva bemåktigat sig detta språk gåfve sedan hela lif-
vet igenom mod och förmåga att hesegra de största svårig-
heter. De latinska kriorna borde således bibehållas , emedan
de gåfve en själsgymnastik, som af intet annat kunde ersät-
tas” 0. sS. V. |
Uti allt detta söker man förgäfves efter något nytt fört”
osagdt eller oskrifvet skäl. I Tyskland, såsom hos oss, upp-
repar man de gamla, af erfarenheten allt kraftigare och ihär- /
digare vederlagda, satserna.
Höchly förklarade sig på förband vara en vän af ett
strängt grammatikaliskt språkstudium öfverhufvud, samt af Syn-
taxens rationella behandling isynnerhet, och änförde exemplet
af grekiskan, som de flesta nu lära, utan att tala och skrifva
detta språk. Om man ock medgåfve att färdighet häruti hörde
till ett språks fullkomliga kännedom, så borde dock detta
icke blifva någon faftädsik för de lärda skolorna. Det slags
produktivitet, som dessa öfningar befrämja, är blott formell,
hvilken, i anseende till språkens olikhet, för modersmålet
vore mera skadlig än gagnelig. En hvar måste af egen er-
farenhet SKkaa0s att han lärt sig att skrifva sitt modersmål,
först sedan ban lemnat gymnasium. Kritiken och den dermed
sammanhängande latinska stilistiken har nått en utbildning,
som ofta måste göra läraren vacklande vid bedömandet af
lärjungarnes arbeten. Genom en sådan osäkerhet måste den
rätta nyttan gå förlorad.” — Ville man genom fria uppsatser
pröfva och utröna ynglingarnes talanger, kunde detta säkrare
och ”lämpligare vinnas genom Sen på modersmålet.” —.
Att den tyska stilen bildades genom den latinska, bestreds
af erfarenheten, som visat, att de bästa latinisterna ingalunda
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
