Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [37] Tidskrift för Lärare och Uppfostrare, utgifven af J. A. Dahlström, C. Ekendahl m. fl. (Fortsättning)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
487
Men skall då detta nödvändigt klandras? Är det icke lofligt.
att härutinnan, som i allt annat, förbättra de redan insedda,
erkända och påtagliga, bristerna, äfven om många dolda bri-
ster återstå? Huru förfar bärutinnan en kunnig religions- och
sedelärare? Uppmanar han icke den mindre upplyste, att
samvetsgrannt lefva efter det lilla, ban vet, att bortlägga alla
medvetna brister, emedan detta är den rätta och enda vägen
till sann upplysniug? Och vete vi icke alle, efter hvilkens
föresyn han så förfar? Skulle läroverksfrågan fordra en mot-
satt behandling, och derföre de, som deruatinnan vilja förfara
på det enklaste och naturligaste sättet, ”endast önska göra
uppseende, eller af någon yttre afsigt plötsligt vilja stärmina
opinionen till sin fördel och derigenom skada sanningens
framgång , missleda andra opartiskt forskande, och sjelfva vara
oredliga 2” Äro då de, från så många båll ärligt öfverklagade
bristerna, diktade; eller finnas icke några förändringar, som
genast utan vidare undersökning kunna vidtagas? Åro t. ox.
icke behofvet af cc ntralstyielse för elementarläroverket, af
gymnasiels och skolans förening, af löneförhåttring ock en
jemnare fördelning af arbetet lärarne emellan nog påtagligt?
Förf. önskar, och hvilken vän af läroverket önskir icke det-
samma med bonom, att lärometoden må granskas, pröfvas och
utbildas. Men huru skall detta ske, så länge lärarnes ställ-
ning i allmänbet är sådan, att de måste egna sin uppmärk-
samhet åt föremål, som äro främmande för deras tjenst, eller
ock nedtryckas af arbete och näringsbekymmer. Stockholms
gymnasium må nu härifrån göra ett undantag, men vi vilje
icke tro, att herr E. är nog ensidig för atl Fear tänka på sig
och sina kamrater.
Att ”Skolfrågan blifvit en politisk tvistefråga” . är lika be
klagligt som sanningsenligt Men icke hafva ve föra änneras
förskyllat detta. Befria skolan ur dess invecklade förhållanv-
den till kyrkan och klericiet, och den skall icke vidare bafva
något alt skaffa med politiken.
Utrymmet nekar oss, att punkt för plnkt besvara hen
E:s gravamina, och vi hemställe endast till bvars och ens
egen ompröfning, om icke de, som företrädesvis önska läro-
verkets reorganisation såsom ett oundgängligt vilkor för läro-
metodernas och lärareskieklighetens utveckling, kunna lifvas
af ett lika ärligt interesse för skolans angelägenhet, som herr
E.. hvilken synes vilja gå en motsatt väg.
JM 2. De af herr Hazelius väckta läroverksfrågorna äro
redan förut i denna Tidskrift bedömda, och skälen mot och
med från flera håll så flitigt upprepade, att vi förmoda, att
allmänheten derom redan stadgat sin öfvertygelse, hvarföre vi
anse allt vidare ordande derom öfverflödigt.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
