Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [38] Jean Pierre, Kjöd och Aand eller de to Veie. En Sjælehistorie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
300
ner henne bland de lefvandes antal, bar detta sin förklaring
dels deruti, att deras andliga gemenskap ej störes genom
denna skiljsmessa, dels deri, ”at det jordiske Tab er Brödens
Sonoffer for en evig Besiddelse.” (II: 349).
> Sådan är utvecklingen af det hela. Det återstår att taga
en kort öfversigt af de förnämsta karaktärer, som dervid
uppträda. : Seg
Axels är redan granskad, då det egentligen är hos honom,
som hufvuduppgiften finner sin lösning. Han hyllar från bör-
jan en slags naturalism, beherrskas derunder af sinnligheten och
höjer sig slutligen till sedlig frihet. Detta synes af föregående,
och vi tillägga endast, att han under det sednare stadiet af
sitt lif försonar, hvad han under det förra brutit, i sitt för-
hållande till Angelique, genom att uppfostra det barn, som
deraf blifvit en frukt. SE E SER
= Astrid är den renaste, den skäraste bland alla dessa per-
sonligheter; och man kunde stundom vara frestad att verk-
ligen anse henne ”falden ned fra Engleflokken under Treng-
selen til Guds Fodskammel” (I: 151), ty en ren qvinna är ju
lifvets engel.: I sin barnafromma oskuld bar hon ett säkert värn
mot dettas anfall; äfven då hon ser sin ”HKjerlighed knuscs”,
och är ett exempel, på hvad den sanna qvinnligheten förmår
till och med öfver de mest djupt sjunkna naturer. Sjelfva
Robert, som hade till trosartikel, ”at enhver Qvinde kan for-
föres” (I: 475), erkänner detta hennes inflytande, då han
säger: ”ingen Röst i min. Sjel er saa vild, at den jo tier i
hendes Nerhed.”- (I: 476). NE Sa sstinler
Natalie bildar en fullkomlig motsats, ty det hon saknar
är just qvinonlighet, I henne låter förf. framträda en repre-
sentant af dessa njutningens prestinnor, som förkunna ”Evan-
gelium des Fleisches” och sätta den ”geistige Wollust”, hvil-
ken ligger i en raffinerad sinnlighet öfver allt annat. Hon
föraktar derföre barndomen såsom en ”Tilverelse, hvor man
nyder Glede og Smerte med lige dump Bevidsthed.” (I: 240).
Hon antager väl ”Rjerligbeden” vara det ”Höieste i Livet” (I:
274); men endast den ”Kjerlighed”, som ”brammer med de
dybeste og meest brogede Farver, med en Duft som af alle
Östens Roser”; hon drömmer blott om ”Nydelser” och vill,
att själen skail ”vere en Melodi, der samler Toner fra det
Svundne og Anede til et tryllende Spik” (I: 278); Med ett
ord: hon diktar sig ett hf, för att ej behöfva se det verk-
liga i ögat och fatta dess betydelse. Hon kan derföre ej hel-
ler undgå att gripas af dettas ironi. Ty ”Livet lader sig ikke
spölte. Det bar for mange aandelige Hrefter i sin Tjeneste,
til at det skulde det.” (IE: 364).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
