Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte VIII - Öfversikt öfver den nyaste Litteraturen - [38] Jean Pierre, Kjöd och Aand eller de to Veie. En Sjælehistorie
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
499
”ventede at see: den fremtrede i kongelig Pragt” (I::249),
i: glänsande sinnlighet och derföre måste söka, till-dess "han
lärt sig söka den, der den är att finna. > I det alltmer: klar-
nande medvetandet om nödvändigheten af detta sökande lig-
ger Axels räddning, och i samma mon, som denna är när,
vaknar också hoppet, att ”Aandens Spörgsmaal” skola lösas.
”Jeg har ikke fundet Svaret”; — säger han — ”men jeg veed,
jeg skal finde det.” (II: 267). : | |
Sedan Axels själ, efter dessa-strider, börjat komma i
harmoni med’ sig: sjelf; utträdde han ånyo i lifvet; der allt
syntes honom under andra. förhållanden än fordom; ”Verden
smilede ”atter til ham med sine Lys og Skygger, men: disse
havde ikke lenger det Forferdende;, fordi det Skumle i hans
egen Sjel var bortviftet i Livsstormen.” (II: 534). Väl var
han nära att åter duka under, då han erfor Astrids död;
hennes; hvars kärlek var det enda klara minne, som: ej öfver-
gaf: honom i sjelfva vanvettets natt och äfven sedan blef
en: vänlig makt, som förde bonom till försoning: ”I Aandens
Rige leves imidlertid intet Minut forgjeves”- (II: 545), och
der hade: Axel hemtat styrka att: bära äfven detta slag. —
Att han ej var densamma som förr; röjer hans bemötande
mot: Natalie i "Rom. Med konstnärlig hand-sammanför dem
förf. här under omständigheter, som visa, att lifvets värde
beror på det: bruk , man gör af ’dess ”dissonancer”; och skarpt
framhålla. -de olika resultaterba afatt intvinga dessa under
harmoniens: lagar eller ”opbevare dem:til Slutningen”-(1::589).
I Natalies sjelfmord och motiverna dertill ligger: försoningen,
för hvad bon brutit. Det: esthetiska sammanhanget är alltid
rent; i samma mon, straffet blott: är en enkel reflex af skul-
den; och sådant är äfven här förhållandet. Natalie hade
kränkt kärleken, genom att anse den för en njutningéns tjena-
rinaa. | Derföre> vänder den sin: sjelfständighet :emot>kenne,;
och hon börjar ana dess eviga natur. Denna evighet förmår
hon dock ej bära: Hon känner sig ”ene” i lifvet; ’oeh på
Axels förklaring, att det ur detta själens ensamhetstillstånd
blott gifves tre utvägar: ”At blive Eet med Gud och igjennem
ham forsone sig med Verden, at blive vanvittig eller:begaae
Selvmord” (I: 372), väljer hon det sista; ehuru underrättad,
att denna utväg ”kun er midlertidig.” RAR IIS
Astrid. faller visserligen ett offer för ”den feiske Raad-
hed; der: kobler Hjerter sammen som Jaglhbunde og kaster
Reenheden i "Vellystens overmettede Svaelg.” (II: 194): Men
hon blifver dock blott ett skenbart segerbyte för Robert,
som "af henne aldrig kommer i verklig besittning. - Hvad åter
angår, att Axel, sedan han blifvit henne värdig, ej mera fin-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
