Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IX - Tham, W. Några ord om K. Carl XI:s förmyndare ooch deras samtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
323
dena, att upplösa en här af till stor del värfvade trupper,
som man ej gerna ville kasta i afundsamma grannars: armar,
ej lält att finna medel till att betala deras innestående sold,
ej beller att finna sysselsättning och föda för de hemmafödda
återvändande krigarne. Den väckta krigs- och ärelystnaden
saknade ogerna ett fortfarande tillfälle till lagrar och byte.
Staten var sedan Jängre tid blifven eröfrande, en ställning,
i hvilken det alltid varit svårt att stanna.; Förslager till nya
krig och eröfringar upptaga derföre ock de första åren. Man
ser De Ia Gardie uppskatta de faror. som omhvärfva riket;
man ser Tott och Wrangel benägne att åter gripa till svär-
det för att aflägsna dem, medan Bonde och P.; Brabe mesta-
dels afstyrkte krig, såsom de der medförde osäker vinst, men
säker kostnad och förödelse. :
Omöjligheten för det fattiga, genom krig skuldsatta lan-
det, att underhålla vare sig krigs- eHer fredstillstånd med
egna medel, blef snart en af de förnämsta driffjedrarne till
dessa nya krigsplaner, men gaf ock saken en ec) ny, men i
sin fortgående tillämpning förändrad viktning, till att med
främmande penningeunderstöd hedrifva främmande, lika myc:
ket som egna, interessen. Och denna blef haraktären af för-
myndarestyrelsens yttre politik under de flesta, seduare åren.
Den gamla–bundsförvandten sedan förra konungens tid, till
hvars styrelse äfven likhet i bildning och karaktär uärmade
flera än en af svenska statens ledare, Frankrike, gaf tonen åt
Sveriges såsom åt Europas politik. - För ölen var man
villig att låna sitt biträde till genomdrifvande af. dessa af-
sigler, ålminstone så vidt de läto sig förena med Sveriges
egna fördelar. Lättast var detta med: afseende på den gamla
fiendskapen mot Habsburgska buset, blott att Frankrike ej
fick mera insteg i Tyskland än hvad med Sveriges gagn eller
heder öfverensstämde. Frankrikes försök att medelst Polen
öfva inflytande på Norden var deremot föremål för misstan-
kar, som kanske mera än något annat hindrade verksamheten
åt detta håll; likasom dess benta äfven till Danmark sågs
med afundsammuma blickar. SSA
Allt stannade vid underhandlingar , till dess Englands och
Nederländernas för Sveriges handel ej betydelselösa strid om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
