Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IX - Tham, W. Några ord om K. Carl XI:s förmyndare ooch deras samtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
528
ket, och till öfverflöd ordades vid denna tid i rådet om
bristande nit och uppmärksamhet å « den lokala förvaltningens
sida, men sällan gjordes något dervid. med allvar. Enskilda
interessen och undseende för bvarandras personliga förbållan-
den förenade sig att förlama vaksamheten och strängheten.
Till tidens hela karaktär hörer det prohibitiva äfven i
öfverflödsordningar. och religionsstadgar. Man trodde sig kunna
och böra reglementera för allt,- för, samlifvet och. för den
enskilda öuljecken. som för näringar och handel. :
För öfrigt visar sig äfven i afseende. på lagstiftningen,
jemte. förkärleken för det gamla och häfdvunna, många spår
af ståndskillnadens. frukter, i stridiga ståndsinteressen, Bland
hindren. för. lagens, af ett erkändt -bebof påkallade, omarbet-
ning var fruktan för intrång och minskning i adelns privi-
legier, och man ser åminnr bs göras äfven om det lagför-
slag ,. som, å aristokratiens sida sattes emot Carl: IX:s. Lika-
ledes gjorde presterne. svårigbet vid den nya kyrkoordningen,
af fruktan för minskning i sina rättigheter. Öfverflödsstad-
garne, hade af dylikt skäl sånär bragt prester och adel i in-
bördes tvist, ett handelsplakat åter borgare och adel; duells-
plakatet . sårade adelns hederskänsla; an adliga Gårdsrätten
bragte alla de ofrälse stånden till gemensam protest; att hvad
som gjordes till reglerande af frälseskattolör dens ställning
ej -beller aflopp utan tvist, är redan antydt. ;
4. Ännu många södra drag kunde vara att samla till
förmyndarestyrelsens och dess samtids karaktäristik; men vi
fästa oss endast och sist vid .den fråga, som bildar ’öfver-
gången till kommande tider, vid den unge konungens upp-
fostran: Valet af: hans lärare var redan gjordt af konung
Carl X,; och var kanske ej just det lyckligaste: Gripenhjelm,
ryckt från sin lärda verksamhet, synes ha funnit mera behag
i den politiska, än i att bibringa: ett trögt hufvud kunskaper-
nas; elementer. Valet af guvernör var enkedrottningens, och
utföll; så olyckligt som möjligt, då det träffade en rumlare.
Redan godkännandet af detta val blef ett förebud: till rådets
förfarande. med . denna angelägenhet, som med andra, att se
hvad. som felades, men af obeslutsambet eller undseende lemna
det. ohulpet. . De första prof, som den unge fursten under-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
