Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IX - Tham, W. Några ord om K. Carl XI:s förmyndare ooch deras samtid
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
gick, vittnade, med all den ordståt, bvarmed de utsmycka-
des, om långsamma framsteg, i följd af bristande uppmärk-
samhet och håg & goössens sida, klemighet å moderns, kanske
redan shart trötthet å lärarens. Härtill kom sedermera in-
flytandet af prinsens öfriga omgifning, som man fann skadlig
för hans sedlighet och vådlig med afseende på politiska sym-
patbier. Efter några obetydliga förespel bryta dessa bekym-
mer inom rådet med ens ut med mycken häftighet, kort
före 1668 års riksdag. Man talade vidt och bredt om sa-
ken och gjorde intet dervid. Sjelfra denna riksdag ökade
oron. Ständerna läto höra först förtäckta, sedermera allt hög-
ljuddare anmärkningar öfver det sätt, hvarpå konungens upp-
fostran handhades, öfver de ringa framsteg, ban sades hafva
gjort, framför allt öfver hans guvernör. De fordrade att få
taga kännedom om prinsens framsteg, de fordrade, som redan
antydt är, att för framtiden ega talan vid tillsättande af både
lärare och guvernör. Rådet fann detta otillbörligt och af-
böjde det, ehuru med svårighet. Horn tog sjeif illa vid. sig
och begärde ej just afsked, men att få förklara sig för stän-
derna. Man hindrade detta, man talade vidlyftigt, - man er-
kände med förtäckta ord: alt Horn föga passade för sin plats,
men berömde hans nit, man bad honom behålla befattningen,
och han gjorde det. Äfven under de sista åren af förmyn-
darestyrelsens td ålerkommo, jemte nya föga lysande prof
å prinsens sida, dylika bekymmer å rådets, och ökades med
det vexande inflytande, som män både inom och utom rådet,
mest unga personer, eller sådana, som af dem visste begagna
sig, syntes få öfver konongen, till men för regeringen. Man
sökte reglementera för bans hofbållning, och dermed bereda
sig tillfälle att bevaka hans dagliga lefnad, men det synes
hufvudsakligen ba stannat vid reglementerande. Man sökte &
andra sidan initiera bonom i de allmänna ’angelägenheterna, 1
det han först genom enskilda rädsherrar fick del deraf och
sedermera tog säte i rådet; men det förra togs ej noga, och
Carls personliga närvaro i rådkammaren var ock tidtals säll- //
spord nog. :
Man behöfver ej fråga, om Konungens uppfostran för-
summades. HMandlingarne tala för högljudt. Men, frågar man,
EF rev. IN. 54,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
