Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Om den närvarande tidens stora samhällsproblem Är att
för alla sina medlemmar utan undantag öppna fri vag till ett
visst materiellt välstånd, såsom det nödvändiga vilkoret för
möjligheten af en kristligt sedlig och intellektuell förkofran;
så kan dess lösning försökas från tvenne håll, utifrån eller
inifrån, eller med andra ord, utur politisk eller sociell syn*
punkt. Den politiska methodea, om detta uttryck tillåtes
oss, b%r hittills hufvudsakligen visat sig bestå i nedbrytandet
af de skrankor och borttagandet af de hinder, som till vissa
samhällsklassers fördel i större eller mindre mån uteslutit de
Öfriga från det civiliserade sambäUslifvets välgerningar. 1 Åt*
minstone har erfarenheten tills vidare gifvit vid banden, ait
dess bemödanden, då den, utträdande ur sin negativa
verksamhet, försökt att reglementere uppifrån ned i det enskilda,
ej uppnått eins syften: vi se ett exempel derpå i den i
Frankrike försökta arbetsorganisationen och dess blodiga katastrof
genom midsommarhändelserna.
1 afseende härpå yttrar vår författare (SamhåUsfr. sid. 97),
att "närmaste orsaken till tidens allmänna samhållsoro icke
egentligen Är ett behof af friare samhällsinstitutioner, utan
arbetarnes behof af hjelp nr tryckande armod, äfvensom före*
byggandet af detta armods fortfarande eller. tillvext bland
våra barn och efterkommande." Han tillägger, "att detta
så-Som det synes just materiella intresse fÖHjenar samhällets
djnpa deltagande, ja måste utgöra ett af hufyudfÖremålen fÖr
alla samhällens omsorg, alldenstund på frihet från armodets
ytterlighet beror möjligheten af samfaällslifvets högsta
syftemål, eller medlemmarnes allmänna uppfostran till kristliga
människor."
Han anser vidare orsakerna till pauperismen oeh
brottslighetens tillväxt, "blott till en ringa del vara att spka S
felaktiga samhällsformer, men hufvudsakligen ligga i brist på
sann kristlighet hos flertalet inom privata lifvet", samt att
"samhällsmaktens vidgöranden genom yttre lagar, ehuru vigtiga
hjälpmedel, dock i och för sig äro vanmäktiga läkemedel mot
samhällenas hufvndsjukdom, som består uti egoismens
herravälde inom enskilda lifvet
Så hjertligt vi oeh b varje annan måste med förf.
instämma i denna åfcigt af det sedligt religiösa lifvets betydelse
för samhället, måste vi dock väsentligt bestrida hans åsigt af
formens tillfällighet. 1 det organiska liksom i det elhiska
lifvet är ju formen ingenting annat än det manifesterade
innehållet. Granen skiljer sig, i normen för sin vextlighet, ej af
en nyck från björken; bådas inre sanning bjuder dem att
vexa så som de vexa och ieke annorledes. Så förhåller det
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
