Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
•ig ock med menskligbeteos andligo miligktl i statslifvet:
den utvecklar sig i former, sidana som den gudomliga
ska-parviljan i sin vishet betingat dem; det ändliga ögat må finna
de atomer af dessa former, som ligga inom dess synkrets,
fala och orimliga, men för den oändliga visheten uppenbarade
i sin falla harmoniska skönhet.
Det är emellertid så litet vår önskan att argumentera
med förf. om uttryck, att vi, just i hans intresse, som ej
är något annat än vårt eget, vilja anföra ett exempel nr Bf*
▼et. Vi talade ofvanföre om ett samhälle, hvars inre
styrelseform redan länge varit den stränga centralisationens, oeb der
man nu som häst på rationell väg, eller utifrån, söker att
reglementera den politiska friheten. Om vi nu vända vår
uppmärksamhet på ett annnt samhälle, som man är van att i
alla afseenden betrakta såsom Frankrikes antipod, nemligcn
England, så finna vi att dess berrskande samhällsklassers
bemödande i alla tider varit att så mycket som möjligt skydda
den en gång stadgade formen, och att blott för den
yttersta inifrån trängande nödvändighet efter hand tillåta dess
utvidgande och förändring. Vi finna derföre här i det
allmänna en mängd föråldrade, oskapliga och löjliga former,
ståndsprivilegier och ståndsfördomar ännn qvarstå bredvid en
rik fond af sedlig friskhet, frihet och framåtskridande i
det enskilda lifvet. Härvid få vi ej förgäta två
omständigheter, först att friheten, åtminstone i sina aldra
allmännaste granddrag här var tidigt hemmastadd, samt att de
maktegande klassernas verkliga humanitet till stor del
försonade de brister i ett ordnadt rättstillstånd, som ännu till
betydlig del qvarstå; sedan, att vid sidan af dess inre
välstånd, gudsfruktan och sedlighet, står ett af statsmaktens
civiliserande bemödanden hittills nästan alldeles oherördt
proletariat, så i dess bottenlösa elände mäktigt, förvildadt och
fasaväckande, att dess åsyn kan komma hlodet att stelna af
skräck i betraktarens ådror. Det anmärkningsvärda och
lärorika är emellertid för våra dagar, att denna statkropp, så
oformlig, så utan rationell enhet, så bäfvande för de
vulkaniska krafter som arbeta i dess inre, dock hittills icke
allenast hållit ihop ander den allmänna upplösningen, utan
ock genom sann humanitet hos regering och folk sett sin
inre fred upprätthållen utan gatustrider och
medborgarmas-sakrer, samt äfven för den närmaste tiden synes i lugn kunna
lösa sina uppgifter oeh försona sina inre konflikter.
Ett blott efterbildande af främmande former kan aldrig
blifva reform, ännu mindre verklig och varaktig förbättring;
men väl böra andras erfarenhet gifva behjertansvärda lär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
