Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
domar. Om vi sålunda vid de exempel vi anfört finna, att
den blottf inifrån eller från det enskilda arhetande
ombildningen endast långsamt och ofullständigt kan genomföras, men
också att den generaliserande och utifrån verkande ej är fullt
mäktig att i det enskilda tillämpa sina grundsatser, och att
abstraktionens despotism ofta ej är mindre fruktansvärd än
individualitetens; så synes oss naturligt, att man, för att
erhålla ett tillfredsställande resultat, måste söka verka samtidigt
pä båda vägarne. Om det tillätes oss en bild i vår författares
stil, kunde vi säga, att för vexten af ett träd luften och
solljuset, eller det allmänna, aro lika sannt nödvändiga som
den individuella näring, hvilken genom rotlifvet tillföres
detsamma. Men äfven häri behöfva vi cj polemisera med förf. Han
finner nemligen i sin skrift om ståndscirkulationen, att i vårt
land det s. k. Herreståndet, genom sin såväl sedliga som
ekonomiska ihålighet, är alldeles oförmöget att hjelpa sig
sjelft och de detsamma underordnade klasserna, och ser ingen
bjelp förrän både intelligens och förmögenhet blifvit
realiserade till verklighet från dess närvarande skenbara och
be-drägliga värden. Omöjligen kan han då föreställa sig, att
den arbetsklass han tänker sig skapad af den närvarande
arbetsklassens fysiska kapaciteter, genomträngda af de ur
herrskapsklassen nedstigna intelligenta elementer, och genom
förbättrad uppfostran lyftad till sedlig och materiell makt, —
svårligen kan han tänka sig, att en sådan arbetsklass skulle
vilja eller kunna umbära de politiska rättigheter, efter hvilka
proletariatet för närvarande sträfvar. Tvärtom tänka vi oss
hans åsigt sålunda, att då samhällets lägsta klasser kommit i
besittning af sådana vilkor, som tillåta dess utveckling till
fri och ädel mensklighet, skall deras beklädande med fulla
politiska rättigheter kunna ske utan den våldsamma och
blodiga brytning, som hittills åtföljt frihetens tillämpning i de
flesta europeiska sambällen.
Förf. uppställer såsom samhällets hufvudåliggaude
följande tvenne punkter:
1) ”Att åt bvarje, äfven den ringaste, samhällsmedlem
bibringa ändamålsenlig andlig näring.”
2) ”Att äfven åt hvarenda samhällsmedlem ovilkorligen
meddela sa mycket af verldens yttre och lekamliga fördelar,
som finnes oundgängligen nödvändigt, för att icke ett yttre
ohjelpligt förtryck skall qväfva eller förhindra det kristliga
lifvets fria utveckling hos någon, som vill blifva sann menniska.”
Samhället är ingen abstraktion, utan inbegreppet af den
konkreta mensklighet, som utgör detsamma. Om vi derföre
med förf. säga, att samhället är skyldigt sina medlemmar rät-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
