Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Minnen bafv« tagit «io iliadÿwfct midt emellen Luther, Mm
bade all üa umgäegelse I himmelen, »ob Fenerbadh, som åter
Sir utmluteude ßitw vid jorde«, oeb erbinner ingfc« «nu*
ree-UMt âo døn timliga Förf, nifw «Utal i lnftîn, am Jiw
,ms, enligt vanliga tyngdlagar « ständigt nar till jorden igam,
Qdid tillstårhan beft’ uppriktigt, att, så låago-baa äaaa Mr
cftt tidligt v åsea do, ”angår bonoas «j ärmst« intidliga ialM»
Ma; alla himmelens Ko så utmålade rikedomar oeh bobag Arm
för mig idal Htasioesr oeh virdelån tanat jordens rikedomar
oab ibabag, rid bvilka jag biblar mad allt mitt hjerte, all
lin båg ock alla miaa kraftan,” Man mad Lutbar och aUn
luidw folk vill förf. fortfarande yrka att på andra sidan*
hvilken föreställning tikväl ej kttr ’«tåfv« något iaflytandepi
tanke «Uar handling, ntan<«Adait "stillatigande oppbevares«
såsom en förutsättning i medvetandet» oindliga verM”; ty,
påniniM, v* inan en gäng, kår } tiden måetn man: endast
sjasis anad tiden. • ”Ja, fortfor förf., -så litat behymrar mig
numera detta påamdraasdaa, anden jag tänkt mig till. dot, ntt
jag ridera am möjligt aj omtänker dånno tanke, lun aadagåag»
tp.jag,kande, ju ueder tiden t au. gå »isteosantt tala med
dan rackra fliokan dar :i trädgård««, aebdetivor» tida bättre.**
Skalle järnram möjligen oj kunne taga saken sliha JAtt, ai rå«
dar förf. han am attfömöka auUata aigtill tanklöshet a ty,
enligt de åberupade orden ■ ■ af »dam skeptiska ogoietaU- )Stimer ,
”blott taakfösbatan råddar mig verklig* för tankerne v-btko
tinkat, utan min tanUöaket eltarjag, dea otänkbere, taks*
griplign befoiar mig snr besattheten?’
- Uti nästa § (2ß)£4r läsaren göra babantakap med .den nt,
lofeade sy« fswmnyiöimi, till hvilken uppslaggifvasgenom
«n åörklaring.nl det.«md«. Erfisrsaketm. som i den förog. §.
betydde så , myekot, betyder bår intet, utan förklaras det
onda blott såsom døn enskildes hålhnngslösa «çoism, hvilken
på bomöopatiskt sätt d. v. ». genant ny egoism skall karens.
Meralprmaipm blifuer sèUdes äfven tyoism, "såsom fördomm
fri», tänkarn radan långa medgifvik” Sien denna egoism, på*
atås det, leder konseqvent till icke^egnism, oeh barn detta
tillgår., är innehållet af förf» färsoniagslsra. Första rilkorat
är»att nmniikm får kånnedom af aitt «gat väsende såsne»
sådant. Möjligheten af denna kännedom kjefra de, .som föra
oss lefvat, beredt ess.osb. dermed, såväl för vår.akuU som
för deras, «gm, ”på sig öfvsrtsgit ett séant pnepkcUsåt,
«f-vertfepr«$iqrlÂÿt oeh k mun# t Hg t embete.” Detta gäUer; före*
trudesvis om de hädemgångn« stor», bland bvilka såi/skUdt
uppräknas t Eakrutes». Chris tus, Cape rotens, Galilei, (lasier»
Linné ; mm ifom om de obetydbgsste, ënda a«r tUl deagrsr
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
