Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IM
tetkàrè. Af iäcksätnhet fo*- ”det nitishi biélånd gfittföttdaia
köpmän gifvit honom alltifrån begynnelsen af
éÄllldtlsever-bt i LiflaotF’, förnttttade Bisköp Albert i Riga, fhl
bcgyonel-Mtt af tfClMode åthutnfradet, Gottlättdflittgartte Morl fribeter
i ttafMa nyas attlagdä stad, och detta frihetsbref öppnar serien
af do här meddelade handlingar. Då sedermera krig, handöl
oek religiös efttbOtfiseta i förening follbordade vitt hår påbe*
gyrtta Verk, förtför Gottland att’med det nya landet atå t
åtåttdfg baröftog: pilgrimer, riddare och köpmån strömmade
från eller Öfter Wisby till Llfland. Det fit rid sådana för*
hällande* Icke underligt, att Gottlmda lag sek dess mynt
gilde i Riga, samt att de förut gifna friheterna, såsom efter«
föijénde handlingar visa, i sednaré tid bekräftades.
De derpå Tollande handlingerne (fi tjugonionde delen) åter«
föra minnet till de tider, då hedendomens mörker finne
kritade öfter nordligaste delen af Skandinavien, och då kristen
lfira med itensk lag först begynte att jemte odlingen in*
trånga i ded nejder. Kooneg Magnus Erikssons öppna bref
af den 16 Mars 1340, egentligen en bekräftelse på den stad«
9 ga haua förmyndare förut bade utgifvft, erbjuder rättigheten
att ”fôr alg ock sina arfviagar” intaga mark ock egor i
Lappmarken, åt ”alla dem som å Chris lo tro/* Tillägget i "eller
tRl chrisfftä tfo sig ornrinda vilja”, visar hedendomens makt
äfmo kåmpande mod den nya läran. ~~ En iblund de etsta litt«
kame i kedjan af desafi trons härolder, bvilka, alltifrån me»
deltidens tidigaste ålder, med brinnande nit och outtröttlig
ihärdighet arbetade för den kristna liratts utbredande i En-«
ropa, är utan tvifvel den Margaretha, om hvilken fiera bref
hår berätta. Hön var sjolf född i Lappland och beslöt att
egna alls sina krafter åt befrämjandet af den kristna tröns
seger i bennes hembygd. Eggad af syner och uppenbarelser,
som fcvärken dag eller natt leittnade hettne ro, ”vandrade bort
i flera år omkring, med tårar och böner Oupphörligt förära*
ilande Konung, Drottning, Erkebiskoper, Biskopar, store, il
i Danmark som i Sverige”, att de sknHe bidraga till det
bokliga Ändamålet. Det lyckades henne åfven att ef sin nanmé,
Drottnrdg Margaretha, utverka ett påbud om kristendomens
utbredande i Lappmarken. Icke långt derefter skickades af
konung Erik XIII en predikant till samma nejder. För öfrigt
upplysa dessa handlingar förhållandena i Lappmarken irttîll
slutet af 1400-talet och hafva till stor del afseende på den
skatt de s. k. Birkarlarno der npptogo. Det sista brefvet,
en skrifvelse från Christian Bagge, konung Hans* fogde på
Stockholms Slott, Visar tillika, barn den söndring, som stri*
dema ont riket uttdér Cnkmens sednare tider uppväckte,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
