- Project Runeberg -  Frey. Tidskrift för vetenskap och konst / 1849 /
141

(1841-1850)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

h vilka banv enligt hvad som kan flatas af bana eget företal,
yelat bagagna« I detta bänt tende bafva de af roc. Hr —ie
föreslagna benämningarna, predikat ased banden eller fri
kopala, ett ostridigt företräde, åfven sons de i flera
läroböcker begagnade: enkelt och sammansatt predikat
Bvil-ketdera paret, som bland dessa bör bafra företrädet, beror
pä olika äsigter om hopulans grammatikaliska vigt Om man
med Hr —ie gör kopalen till en hufvaddel af satsen, ock
anser rara för det ursprungliga verbum, så säger det sig
sjelft, att de benämningar, som hänvisa på kopulan, äro de
riktiga. Enligt denna åsigt borde satslärans andra kapitel
begynna med sådana enkla satser, der kopulan är satsens
bpfvnddelar förklaras vara Ire, samt vidare erinras, att
kopulan ofta med predikatet förenas (bindes) till ett enda ord

o. 8. v. Aldraminst kunde man då tillåta sig att begynna med
s. k. rena satser, der kopulan äfven måste spela rolen af ett
slags predikat, då det tonlösa det icke anses vara något
egentligt subjekt. Det regnar = Det är regn = Regn är,
är vål en af de otjenligaste satser att gifva begrepp om
kopulan. Genom bela anordningen af bokens andra kapitel oeb
tydligast genom satsens fvddelning, bar vår förf. förklarat sig
mot denna Hr —ies åsigt; och derföre torde kan ej keller
böra förtänkas. Vore vara det ursprungliga verbet, och den
fria kopulan således att anse såsom den ursprungliga, så
borde en mening kvarken vinna eller förlora genom att frigöra
en bunden kopula. Men solen skiner säger något annat än
solen är skinande; Fältherren går i spetsen något
helt annat än Fältherren är gående i spetsen. Och
huru skall man frigöra kopnlan i den passiva satsen ; t. ex.
Gossen undervisas? I gossen blir undervisad är det
det klara p r e s e a s begreppet förlorad!, och verbet bar en
en stark anstrykning af futurum; maé fôr ett perfeetuas, om
inan säger är undervisad; ocb skulle man upplösa blir i
är blifvande, så torde språkgehöret aldra säkrast finna, att
den fria kopnlan icke är ursprunglig, då genom dess
återställande den pågående presenta handlingen förloras och om
i stället får dels en egenskap hos subjektet, dels en annan
tempus eller rent nonsens. — Härigenom torde väl vara
ådagalagd den logiska kopulans obehörighet att tränga sin in i
grammatikan såsom en satsens hufvuddel. Ett finit, verb är
der det nödvändiga. Bland dessa nedsjunker verbet vara till
den ofullkomliga klass af verber, h vilka behöfva en
predikats-fyllnad (neml. en subjektiv, kap. 8). Der bar det ock sin
8ambroder blifva, från hvilken det svårligen torde böra
skiljas, likasom något annat. *käl än en öfvevdrifvea aktning för

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 03:13:44 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/frey/1849/0145.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free