Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
f:6 Dê, «Om hafVà eitdttsi subjekt, t. et. vittêëê, grøOtkth
ftib De, Som bâfre endast Objekt, t. et. mUertt MM», det
gör talg ondt.
4n) De, Sém halVa bldé atabjekt oéb objekt,
lftVaràf ttaosltiver ocb intransitiver åtgörs MOdérsftlelniOgar.
Latinska éxétapel Ito ôfVaA ilnteebl, e medta déb tredje
klossens verber i latinet beStämdt fiatM, åfven med
ackosativ-objokt, di deremot i svensken jag ej könnet snora mig mer
in det enda adförda. Deaaa vtrbers Mtaligbet i vårt ocb mh
dra »prik åtgör räl icke något giltigt akål för deras
utelämnande* Vil rinner man derigenom ett kortare naalo för
de talrika verber, som annars måste kalles so^jekt-objektimi
meA mee förlorar iådelningeos påtagliga fnllståodJgbet,
bvil-ken för en kok med grundade anspråk att göra tjenstoåeem
allmftn épråklåra icke torde köra försakas.
fiårakildt fö# svenskan betyda defcsa sobjektlöia objektive
teTber ganska litet* Der äro ieke keller de e* k. rene ef
synnerlig rigt. De hefra i vårt språk språk långt mindre
anspråk pA namnet rêne än i latinet. Der beter det ImpUänm
pUtki, på eveoslm déremot Stenar regna eller det regner
ét ener, bvHket enligt vår satslära kommer på ett ot (jfe
888, Ml). Tegnér ^jelf skriften "Den kalla vintreo
töar”» Ocb donna atiktorüet ir ju god. ^elfva det a k*
formelle Subjektet Det (27, 558) bévieer, jn betydelselösare
det för tanken år, språkets ovilkorlige kekof ef ett
oeb-jekt i bterje sats» éeh med språket har tal språkläran
egentligast ett göra. Hon beköfter derföré kvarken tara tanklös
aller lära tanklöshet. Såtslötea dnUe måbinde mgentfag för*
lé*a, om hon såsom en lira om satsens form erkände det
e-ombärtiga feitnelle subjektet såsom sitt enbjskt. Detta kat
flera Skäl löt sig* kvoribknd tveaeé må enförae: l:o såsom
sok ketraktadt kar det tonvigtelösa de t ieke mindre betydelse
ån det tontigtslöse pronomen toen hor såsom person. Dst
förra betyder ett alldeles obestämdt något, det sednare en
lika obeståmd någon* Fåir detta gille såsom follgiltigt
gram-matikeliskt sahjekt, hvilket, oaklndt förf. ej OmOimnt OM
bland parton eta prônomlfta; deek ståriigea lan betvtiå*», Si
bor det förra gälla lika mycket 2:o Delta A. k. formelli
subjekt bar, äfvsn der det är som mest öfveråödigt, dock
leistend« på TorbSt Det gifves stete# (ieke gifves) skrift
te# den Svwnsfca Akademien. *■— Antager man åter datt*
JO*-metla subjekt såsom verkligt, sä försvinner diiMtlöMh
mellan reno ock fulla Satser, äfvenson» mellan rena ack
Subjektivo verber, hveremet, iåsem längre Oed sheU viees, ekülea»
den mellan subjekt oek attribntsatser kommer Ott Vidn nog-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
