Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
UfnAiéti «ma» egeasknp «U nri iihfcl im nlafiv^
prMOMi kêa èisatim. M 9MA. a. «m4 tydlige M «^p«.
lyMr, «U NktivpMnHMi förhåller «ig eisoto <ù seMdsl«, «i
ir öfvan f«r lirjaege« den frlgea «viàl, Aarwida «tt orlH
00b air mast rrlatrrdls liirtk, Ijeastgfir eêmmm subjekt, ak
jakt m. «1. eèltfr idir, «eh nia lan Mil «j aeki d^rtHI, em
ma ej appaltlgaa fül owliiUIAi aaàiagM. QvarflM bar
förf. ej ««mot ett ord derom? «1er om elet fö r eo»*l«fm
dier för kujaagois eftertanke tore så nötigt ett lire bona* ‘
skilja veilla ett «erUigl eohjekt, «em flieetimdt betyder ib
get, eah det betydelselösa fovmUa, krarfbe fair bma di eoke
tfveaa talet om ett feroellt objekt? Ligger ieke «ageftr
lika liten oefc Kka nrpekea betydelse i både snbjohtet odb ob*
jeklet det i följande meninger; Do t sigee, ett j ordern it
rend, ecb vi tro det. Att jorde« or rael, det •••
ges al de lärde, me« det tro vi iebe? -**■ För esdeh
visahigens kooseqaeas oek lör liijisg— appföltaiog nere
det dtrföre bist ett oetta dem .lik« bögt ook lite 4m refeo
det ena eabjekt, det andre objekt.
För denna faigt talar ieyaneaket bebsfeet att vil åtsUtyi
de «irekttda elogen of bisatser, eeb ett Uêa de med kneten*
dra mest beslägtede böra tiUsaommae >o*dér samme aaofeat
bvarvid dook m itttig algåagipmkt ir mi vagt. Knorr men
en sehjebtesats i meningen Det siges, *tt jerdeos irrande
så är «ira UH kand« att fiåna de« i Det, aom da sägor,
är saaoing, favarmed följer, att fiaa, san flyr vinas#
ingea versr, äfrea bör inaébålla ea eehjokteets, eåsdOi det
oek heter i J* 228, 942, 947 *eh 248. Likväl finoa ö
sedermera (287) en ettrsbataats i meningen: Dan «aidai*
som flyr, vinner ingen sagor. Kan* dat eaktadt, en
liljan ge bebdHa sias begrepp am eabjebty efttribat oeb mis
oförvillade, a* ir det väL Hen kea vfil aj «adgfi ett åttoa
idealiteten af de både. efrsoeeföeda exemplen» meHOntafierft
Men i den första sbeU Idsm en eahjebtaeats? hvilken? — do!
enligt JU 247 nlgära arden Dan som flyr e« sets, «ek
dessa ord stfi i stället far att kon brat substantiv ( t. am an
pnttran). Efter denaa vegel larer således ordet snidat i det
eedaare exemplet vara attribut; ty »objektet finnes der ja
förut. Utgör di ordet soldat attirbalsatsea ? Aimerlenda
läre vi af M 298, enligt hvilket soldat ir «objekt* oek
som flyr sttibstmtim I M 87 ketar detiJVe*, ait öppna
predikatsord, buer UH erttributsorden råknas (Ml), Ständern
brukas för att wtlryeka sjelfva subjektet, dd vanligtvis ett
egentligt aabjektoéd kaa anses ateshftet. Blaod altribolsferden
fiene vi ifven (14ä) prenante» demonstrdthrati doo, det’,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
