Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Notiser.
En upptäckt af Faraday rörande Magnetismen.
Engelska tidskriften Athenäum ftr den 18 Ifov. 1848 ianekåUer
följande uppgift:
Vi upplyfta långsamt men sikert ett körn af den slöja, som ftr
oss beticker naturens Hemligheter, och rinna insigt nti de snbtila
krafter, som hos atomerna iro verksamma rid massors bildning* För
icke lång tid sedan blef den stora sanningen ådagalagd, att hvavje
ämne har en magnetisk beskaffenhet; sednare visades, att alla imnen,
hvaraf den organiska och oorganiska naturen består, pl ett
anmirk-ningsvirdt sött stå under magnetismens inflytande, I det att en visa
klass af kroppar, såsom t. ex. jernet, ir magnetisk, oeh en annan vida
mer utbredd klass befinner sig i ett alldeles motsatt tillstånd.
81ut-följden hiraf var, att partiklarna af alla kroppar i naturen ordna sig
till ftlje af den ena eller andra af dessa olika slag utaf magnetisk
kraft, och att imnets form beror af dessa dirigerande oamtindigheter.
Faraday, som fortsatte sina undersökningar om denna allt
genom-tringande krafts verkningar, har nu bevisat, att krystallisationen på
ett anmirkningsvirdt sått beror af magnetismen. Faraday har redan
meddelat detta åt Kongl. 8ocieteten, och så mycket gr visst, att
ögon-skenliga bevis iro vunna om tillvaron af en för oss ny mekanisk kraft,
som på ett anmirkningsvirdt sitt står i samband med magnetismen.
Untersuchungen über theorische Electricitet, von Emil
du Bois Reymond.
9 Ur Novemberhiftet af Poggendorffs Annaler ftr 1848 meddela
vi följande öfversittning:
Under ofvanstående titel har nyligen i:a delen af ett verk lemnat
pressen (Berlin, hos G. Reimer), som i lika hög grad tager i anspråk
Physikernas och Ph y gi o loger nus uppmirksamhet, emedan författaren,
utom en kritisk sammanstillniug af hvad hans föregångare utrittat,
deruti har nedlagt resultaterna af egna mångåriga forskningar på den
djuriska elektricitetens område. Hvad lisaren har att vinta, uttalar
sig bist i följande ord af företalet: ”Det har lyckats mig att till
lef-vande verklighet uppvicka den hundraåriga drömmen hos Physiker och
Physiologer om nerv-visendets och elektricitetens identiskhet. Jag vi-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
