Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mi vanliga torroliga inaner yttrade om éina minutiösa
ety-ïnologiskà undersökningar: De bis quæstiuncnlis valet qood
de molieribus dixit pocta comicus, neqne ctim iis satii
commode, neqtië sine iis ùllo modo Tivi posse.
5. Ànm. 1. Då förf. uppställer en indelning af
konsonanterna, borde ban äfven bafva upptagit bvart man bÖr
Vakna H. Om denna bökstaf — som väl egentligen ej vår
annat fin ett spiritusteeken, som i det äldre språket ej
förekom (Quint, i; 5, SO) — skall räknas till konsonanterna,
sa bör den vål upptågas bland palatinæ.
4. Förf. upptager ei bland diftongerna. Härvid hade
kort ânmfirkâs, att når man i editioner ofta fôr se heic oeb
queiSt dëssà dock èj fô läsas annorlunda än såsom hïc ocb
ijuts. Forofrigt förekommer denna diftong endast i
inter-jektionerna bei, eia; annars uttalades båda vokalerna
sfir-skildt, således die—ï, hvars uttal såsom tvåstafvigt ord i
vers får tiïlskrifvaà en Synæresis: men äfven i detta fall är
det troligt, ätt hbmarne låste ei så&om é eller i, eller såsom
ett metlanljud mellan båda; till denna slutsats kan nian
åtminstone anse sig berättigad genom formerna facie ocb fåcii
pro fàcfei (se A. Gell. 9; 14), afvensom af det gamla
skrif-Sättet, t. e*. på Gol. rostr. castreis, socieis, classefe, niimei,
eller i S. C. de Baccb. quoi, foideratei, oinvorsei cet. —
$amma förhållande synes hafva egt rum ined Roraarnes nital
af det Grekiska tu så skrifver till exempel Gicero med
af-seende på jutö, till Pætus (Ep. ad Fam. IX; 42, 5): Quum
loquimur terni, nibil Aagilii dfcimus, at quum bini9 öbscöenum
est (GræcSs).
4 mellan 4 vokaler borde vfil upptagas såsom
dubbel-konsonant, enligt Aera gamla grammatisters bestämda påstående:
så säger t. ex. Priscianus: 4 pro duplici accipitur cöhsöhante,
quandö in medio dictionis ab eo incipit syllaba post vocalem
ånte se positàm, subséquente quoque vochli in eadem syllaba,
ut maju8, pejus, ejus — –––––pro simplici quoque in media
dictione invénitur, sed in compositis, ut injuria, adjungö,
éjectas, rëjice. Detsamma bevisar metern vara fallet ined bi-,
tri-, qnadri-, roulti-, alti-jugus.
Anm. 1. Dvärfore ej angifva dessa punkters namn
(puncta diæresisji?
5. Månne ej äfven dét fall bör upptitgas, då fi är långt,
t. ex. totifis^
7. Vi hemställa till Hr R. om det ej kan vara tid att
frångå detta bestfimdt irrationella åfdelningssfitt af latinska
ord, |ivafs obefogepbet VÎ redan vid ett föregående tillfälle,
elffér ftDultågs föredöme feokt uppvisa (se 1rec. af den ttuhher-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
