Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Wimmerstedtska Grammatiken i denna tidskrjflf 4M? käfle,
sid. 44 följ.). — Det bär upptagna afdelningsaättft synea 0*4
lämpligen kunna förvisas till en not.
10. Anm. 2. Här bar förf. med ratta nfeflntit hvad
ban i första upplagan upptog rörande det sedaj} fteisigs fid
så illa beryktade ”Wetterdach.”
11. Definitionerna aro bär, såval som i allmänhet i denna
upplaga, bättre än i den förra, om de än icke öfverpllt årq
fullt tillfredsställande: i §. 12 t. ex. definierades i första
upplagan verba såsom ord, ”hvilka om ett ting p^sAgs en
handling”, hvariill s$som modifikationer angåfyos ”vaksamhet
och tillstånd.” Deo aktade academicus, som granskade nämd*
upplaga, fann denna definition ej fullt lämplig, ocb förf. bar
derföre nu ändrat den sålunda: ”Verbum är kvarjf ord sop
utmärker, att något sker, bar skett el(er skall pke.” Såsom
man kan sluta af den i anm. tillagda, för en seduare kurs
bestämda, definitionen på verbum såsom ”utsägande om ting
en bestämning (verksamhet, lidande eller tillstånd”), är
denna definition egentligen ämnad för nybörjare: men, bqru
skall en sådan i ofvanslående definition kunna inpassa I. ex,
verbet vara? Mot Dahlströms förklaring kan samma anpärk?
ning göras som i allmänhet mot hans definitioner, ptt dfa
nemligen är alldeles för mycket resonerande.
14 är ett tillägg, innefattande de etymologiska lagarna
för bokstäfvernas ocb de fleklerade ordstammarnes förändria*
gar, som kanske kiinde förefalla mången öfverflödigt i en
skolgrammatik, men likväl rätt väl försvarar sin plats, om
det, såsom förf. medelst mindre stilar och asterisk antydt,
läses i en sednare kurs. Man har emot dylika tabeller an-*
märkt, att de belasta lärjungens minne med reglor, som ej
kunna närmare bestämmas, än alt han vid ombildning bar
att välja mellan Ilera särskilda fall ocb först då kan veta
hvilket är det för tillfället tillämpliga, när han ex usn lärt
det. Förf:8 afsigt bar ock tvifvelsutan endast varit, att visa
den mera försigkomne, huruledes äfven vid ombildningar och
bokstafsförändringar intet godtycke räder, ulan att de ska
efter vissa på bokstäfvernas förvandtskap hvilande grunder,
sa att fullständiga analogier låta u^ppvisa sig, der
okunnigbeten kan känna sig frestad att antaga tillvaron af anomalier.
Emot den mindre fullstandißheten af denna uppställning kunna
dock några, om än obetydliga, inkast göras:
Vokalen i öfvergår ej endast till u, utan åfven till c, i
det fall nemligen, när nominaliv-ändelsen s med stapmens
k-ljud (c ell. g) sammansmälter till x, t. ex. judex, index af
die-(judico, indico), arlifex af artific- (artificis).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
