Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
êébm ömstifedigbet talär för ofvaonfimda derivation, men âi
ondrn författare förbinda ordet med »Ha personer både i si*,
gal. oeb piar., MMr ref.’del 80»rare rar» bildadt af quidcm
Ined prefixet ë (jfr emm). Vi hemslälle äfvea till de
sakkunniga, om ej equidem, deresl dét komme af eg-quidem,
borde hafva l&ng antepenultima.
95. Aao. i. Sabler torde vål knappast förekomma med
ablétivus, annat än hos poeter, antingen fråga är om rörelse
eHer bvila. Se Forceil. s. v.
Konstruktionen af super synes ref. bättre bestämd af
Madvig.
97. Liran om konjankUonerns ir sirdeles lyckligt ber
bandlad och utgör eb af de bistå afdelningarna i etymologien.
Såsom tryckfel få vi anmärka i A. f) Anta. I. nce i si. f.
nee — nec.
Att aäga det qne icke nyttjas efter konklusiv»
konjunktioner, ir fö r b astad t. För HHföllet påminner sig likväl ref. inga
nndra exempel p& motsatsen in Corn. Nep. Alcib. 9: Sed
aidebatv >d sine rege Persarum non posse freri: ideoqve eum
amtcnm sibi cnpiebat adjungi, ocb Ovid. Metam. 1; 515:
Nesch quem fugias: ideoque fugts; — således hos lvenne
författare, som just pläga läsas i elementarläroverken. Igiturqae
däremot förekommer ieke af eopbontska skal.
iVø» modo nyttas ej blott framför »ed vtx, ulan äfvea
framför sed non (Cic. Acad. II; 19) ja öfven sed ensamt (t.
ex. Gic. Or. i; 30, 156, Lg. Man. 23). Mm modo slår d£
icke i stället för no» modo non (oå /uovov ov), u|an motsvarar
fullkomligt oå dij nov («= non diéam). Alt så är bevisas deraf,
att på många ställen non ingalunda kan tilliggas, t. ex. Cie.
Hat. Oeor. 1, 22, 61: qood non modo philosophSa dignum
nesete sod mediocri prndentia. Se den fullständiga
framställningen hos Bilendt ad Cic. de Orat. 1. 1.
98. Anm. Tilläggas knnde, att age och agendum
frire-boartna med verliet i pluralis, se Garat. ad Gicw Or. pro Mil.
dl, 55 oeb Hand Tnmelk I, pog. 206.
- I första upplagan bade förf. akiljt prosodiken frän
etymologien, samt i stället, blott för friudskapen
medMetri-bens innehåll ,* ställt den inom syntaxen invid denna sednar?.
Egentligen bör prosodiken Ulk etymologien, sä rida
som.accent oek qvaeiitet rör» Ordens fovmtgentieter, ocb endast d^n
ton vigt, som seasmafeiUiaget med ord ställningen oqh utlrygker
•ordens løgfcka betydnio«-i satsten — soml b vilken de;
ifrågf-tartuffe neceniUgfåna icke gälla — fir af ayotnjdpak n»tuf,
jbmto’dèt att afton allt) »an kas benöfroas tonens jftklipa|i<»a,
vefcäfcrlsgen röjer sig vid ordens förbildlfUfe t nton jrøptiluotfo-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
