Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
nen i ordet eljest Mott utmarker relationen mellan des« lié»
ståndsdelar. 1 en vfll skrifven recension af ofvnnnamnrln
npp-laga uppmanade derföre Philos. Lic. Brunér i Helsingfors
förf., alt förflytta prosodihen till Etymologien. Detta råd
har äfven i förevarande upplaga blifvit följd t, och
prnsodi-ken, för alt ej möta genast i början af formläran, insatt
såsom ett liMägg till densamma. Derefter följer ett annat
till-lägg, innehållande den i första upplagan , sa när som pa
här-ledningsformerna för Patronyraiea, Gentilia, Inehoativa elc.*
nästan alldeles åsidosatta ordbildningsläran, en lära, som ej
Lan uldömmas ur cn sholgrammalik, och hvars nytta inse«
deraf, clt de öfvergångar, sammandragningar m. m., som
hok-släfverna undergå vid ordformernas daning och flexion,,
der-uti återföras till allmänna reglor. Uppställningen i Hr Rahe«
bok fortjenas loford säsoro pâ en gäng koncis, redig oeh
fullständig (endast på några få ställen vore möjligen ett och
annat tillägg ej ur vägen, så kunde t. ex. 105. A, II, % c)
kompletteras ur Madvigs Sproglære §. 100).
Vi gå nu att kasta några blickar på Syntaxen, som utan
jeroförelse utgör bokens starkaste och fort jens! fullaste sida,
— hvadan vi ej heller här liafva så många anmärkningar
ntl göra.
Syntaxen föregås af en inledning, innefattande en kort
allmän satslära, bygd ungefär på samma grundsatser* som
Krügers inledning till sin syntax, hvari til) en stor del
Beckers Organism der Sprache blifvit följd. Denn* satslära eger
många likheter med Svedhoms, men företer oek betydliga
skiljaktigheter ifrån den. Så t. ex. bestämmer Hr S.
predikatet såsom ”det, som i en sats utsäges.’* Hr Rahe tillägger
”om subjektet”, oeh det med rätta: det origtiga i Hr
Svedhoms åsigt, att satser kunna finnas utan subjekt, endast
bestående af predikat, har redan blifvit ådagalagdt af en rec. i
denna tidskrifts sista häfte. Likasom nemligen ingen
verksamhet finnes till utan ett vara, så kan intet predikat Annas
ulan subjekt; derföre är predikatcls hänförande till subjektet
och deras ömsesidiga förhållande inre oeh nödvändigt.
Endast vissa naturphenomener utsägas såsom verksamheter,
hvil-Las subjekt utan klart medvetande tilllankes t. ex. plait»
tonat (bvarfill likväl ibland ett hesläindt subjekt tilläggeft:
Jupiter tonat), oeh känslan af särskilda omständigheter
främst älles ofta såsom följd af en verksamhet, bvars subjekt
likaf-ledes icke bestamdt tankes, t. ex. miseret, poenitet. Men den
lagen, att hvarje predikat kräfver sitt subjekt, visar sig
tydligt deruti, att î de flesta moderna språk elt subjekt
betecknas genom ett tillagdt pronomen, det, es, il; i de Aldre
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
