Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
taertti i GrektskSn och Latinet, troligen åro lika, h vadan
or-tét deklineres sålunda: preis, preis, prijä; prije, prije, prije;
prim, prim, prim; prins, prins, prija. Feminina
accnsativ-formen prins förekommer i Lnc. 9: SS.
Af ofvanståeitde finner förf. också, att den garni i,
kinda ordningen mellan Casus ock Genera, på goda, praktiske
gronder, vid böjningar af oas bibebåfles.
Angående Ordbitdningsläran anmärka vh de SdppOtférade
"éfa^ka" verberne, brilka, likasom de verkligen existerande,
alte 9ro stamord, mfl gerne, för sammanhållningen af ett mängd
spridda derivater, bibehålla sin plats; flera af dem katttta
möjligen i ett framtid, då de särskilda munarterna hunnit
undergå ntrmare granskning, i verkligheten uppvisas; liktal dh mått
i allmänhet af de starka verbernes olika tempora och numérî
deri verar andra ord, torde detta rätteligen böra så förstås,
att det icke år det eller det tempos, den eller den nttmerns,
fa varifrån derivationen egentligen utgår, tttan dett utgår alltid
från tädix, hvilken, till följe af en analog bHdnfngspriocip, i
det nppgifna tempos och numéros oftast antagit Hka utseende;
som stamstafrelSen af det drthörande derivatet. Så derfitfeTa
vi t. es. verbet brawnjan (bränna) icke egentligen af
pr«-beritum brann, nian af radix brann, sonr bår sammanfallet
med præteritum. Verbet aljan (göda) kommer deremof db
rekte* af stammen al, utan stt man beböfrer tänka på nfigot
förmedlhnde Han, al, dam, Hans, hvilket t språket icke före**
kommer, dfr Hopp, Vergl. Gramm, ss. 114 o. följ.
Ännu kunde ett och annat återstå, men ref. har kattshe
längesedan bort tånka på: *mano<n de tabula.** Några
fryckföl och tttdentnhtgar, utom dem boken sjelf upptager, kunna
dock ej lenmas o anmärk ta: t; ex. VöC. dff Acc. albs; bajoßhtt
för bajopum; (HdSvensk för (Hésaxisk; pub f. paik;
bvapsr-afUMttb f. hvaparammek ; svêlîks f. svaliks; svélauds f. svalrtuds;
bvéliks og kviUks; un te f. unté, o. s. v. Ktmjektarallästdugen
mais veijføams utbytes mot mais vnlprizans (se 6al. 2: •);
noterna till sid. 85* utgå, ty det vanliga substantiva
räkneordet förklaras såsom apposition; sUfningeo G It rist no ased
Ch är enligt förf:s system inkonseqvettt; ett par nomine
pré-prta samt appettatfverna marytré och bUaif i ordtegiatret
ute-lemnade.
Härmed taga vi för denna gång afsked af både låsaren
ocb förfettaren, och bedja den förre om ursåkt för den
vid-löftighef, med hvilken vi nödgats gå till våga, emedan, den
förutan, vi ej. ansåg# oss kuno» framställa saken i tydligt ljus;
nå den sfednare, i kåndelse vår aateäla* afcutto kömm* tiU kasi
kännedom, vänte vi ock tillgift för At attmätfanlogar, sött ti
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
