Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ofoanbarörde poetiske kintleliBMk«<n; men vi gifva oss sl
rifskøi mindre tid sU kår utfors det, som det framdeles
skall harffyta «r den æstketiska betraktelsen øfvér Poesien
sftsSdi speétell konstant.
Om vi genom föregående betraktelse Ijckats ådagalägga
ait RètoSten intagër en sådan plats bland kretsen af
menniske-andens yttringar till verksamhet, att den icke kan vara ovär-
en phildsophisk ander sökning, si följer i sammanhang
m*4 frigalt om Konatena framlid att afgérä hvad det år, som
åT déu æstketiska vetenskapens ändamål, når det ioke kan
vant det, att bestamma konstens framtida riktning, hvilken
vr påstått vara blott till en viss grad bestämbar.
Det philosophiaka vetandet år en tänkande betraktelse
dfver verkligheten. Till kretsen af det pUlesepbtska
vetandet körer äfven Aestletiken: den hörér, närmare heståmdt,
till den absoluta andens pbilosopbi. Aestbetiken således,
såsom vetenskapen om det Sköno, år en tankande betraktelse
öfveS den sköna verkligheten, öfver konstens verkligå verld,
sådan den geaøm sekler büfvit och nn år, ieke sådan aom
den möjligen kan ork skall btifVa. Dess ändamål är att i
mängden af de oändliga konstekap eiser, som menniskoanden
nedan årtusenden frambragt* eftersöka oeh uppvisa det
förnuftiga innehållet, Idéen, Ickë för att reducera den till en
distraktion, utan för att öfvertyga sig om oeb ådagalägga
att dan är förnuftig i gestalten. Den æstketiska betraktelsen
förfar deSvid på det sått att den söker följa den histeriska
utvecklingen af denna idé från dess mera Ofullständiga
uppenbarelseformer till dess fullt adæquats, från dess första ängsliga
försök att ikläda’ sig yttre skepnad till dess saliga hvila i den
JMläadadt sköna gestalten; ty denna betraktelse bar vunnit
den erfarenhet att ingenting är mera upplysande för idéens
eget inre väsen ån jost dess utvecklingshistoria, oeb att å
andra aldan ingenting är mera upplysande för dess yttre
historia än att med tanken genomtränga dess väsen. Dessa
båda sidor, den historiska och spekulativa, räcka hvarandra
troget hauden i den philosoplnska betraktelsen öfver den
Sköna Ronsten: de förutsätta oupphörligt bvarandra och den
sut tillåter »eke att den andra komas ur sigte. Den hislori-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
