Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Am
Aem ned ein tanke i afsig* att ådagalägga att de toto lika
nyeket aprioriskt enligt begreppet berättigade ock sanna,
aom da aposterioriskt till verkligheten redan voro existerande
och faktiska. Ty nenskligheten väntar icke på resultaterne
af den rena tankens abstraheraade, schematiserande,
systematiserande funktioner, hvilka mer andels gå temligen
långsamt för att anse sig berättigad att realisera sin inneboende
förnuftighet: den fortgår till detta mål raskt, energiskt, i
visst afseende blindt, så vidt det förnirft, som bestämmor
dess handling, ännn gör det instinktmessigt, natnrnödvändSgt,
ntan klart medvetande om sin andliga giltighet, men ändock
med trons friska öfvertygelse derom. Derföre har
Philosophien måhända aldrig bland de många misstag, för hvilka
den beskylles, begått något större än nar den tilltrott sig att
oberoende af den faktiska verkligheten, af hela
mänsklighetens historiska erfarenhet kunna a priori konstruera
universum, uppställa aprioriska evigtgällande reglor för
mänsklighetens handlingssätt och så tillvida taga denna
measkUg-hets framtid i sin hand. Menskligheten utvecklar sig och
fortskrider på ett förnuftigt sätt, derföre att den är
förnuftig; men det är naturligt att denna sats endast kan gälla
i allmänhet och med afseende på mensklighetyns odlingsgåag
i det hela; ty menniskan är äfven sinnlig och naturlig och
derigenom blottställd för tosende irringar: det är derföre
philosophiez sak att i dessa mänsklighetens öden oppvtau
jast det förnuftiga, det nödvändiga, — följaktligen det som
deri är det väsentliga oeh hufvudsakliga. Enligt denna
grundsats har man äfven att betrakta mathetiken såsom philosopkisk
disciplin. Den bar, såsom tänkande betraktelse öfver konstm»
verld, till ändamål att med tan&en belysa hela den sträcka,
som konsten redao tillryggalsgt, stt låta tanken tillegna sig
konstens förhanden varande föremål såsom tankar, såsom
begrepp, för att ådagalägga deras allmänna förnuftighet — icko
att uppställa allmänna reglor för den konstnärliga ver k
sans-heten eller genom theoretiska allmänsatser söka utstaka
konstens framtida rigtning.’
Ehuru således æsthetiken är väsendtligen tkeoretisk, d. v. a.
en beiraktftude vetenskap, ca blott betraktelse öfver konsten
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
