Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
findi varit Märtas man; bäst blir dl att ge bonom nytt
upp-akof, och om ban afslår det* mottaga det sjelf; då Ar det
åtminstone han, som gifvit mig, och ej jag, som gifvit honom.
Efter en stund fortsatte hon i sina tankar.
Men Wallander känner jag ej; blott genom Märta;
likväl tror jag, att ban skalle kunna göra mig säll; dertiil Ar
ban en förmögen man; det skall pappa gilla.
I denna stand steg Clara i sängen. En hög rodnad steg
nu opp på hennes 1 ef vande vackra kinder, då hon
sammanknäppte sina hfinder och hviskade följande.
Ack, hjelp mig Gud att välja rätt vid denna min lefnads
skiljoväg! SI att jag stöter mig med eller sirar ingeo, ingen
af alla parterne. Jag Ar anno sl ung och oerfaren, att jag
väl kan behöfva din bjelp; och dertiil är kärleken i mig ännu
så ung, att tid väl behöfs för dess utveckling.
Clara upplöste nu sina sml händer.
Dessa, händerna, voro visst ej utomordentligt fina, men
likväl intagande, ej sl vackra, men alltid svala och af en
jemn värme.
Hon kunde ej somna.
Kamrern gick samma afton i sin sängkammare, genom
irlkade funderingar glömmande lägga sig. Klädd i sin grla
pels, hade ban redan fått sin nattmössa pl, och glasögonen
’prydde för resten det lilla torra ansigtet. Han promenerade
Tram och Iter Öfver golfvet.
HvarfÖre hnfvudet utmärker förstlnd och bröstet karlek,
kan jag väl begripa; liksom att armantes längd uttrycker makt,
så att den, som har långa armar, är en man med makt, med
mera sådant, som hörer till läran om korrespondenserna; men
nu är det isynnerhet tvenne saker, som kunde göra mig galen
af undran, och det är I) hvårföre höfterna just skall
motsvara den äktenskapliga kärleken och 2) Öronen lydnaden,
liksom äfven näsborrarne föreställningskraften eller förstlndet,
ehuru i mindre grad. Icke har jag nlgra stora höfter;
likväl var jag i äktenskapet lycklig; min hustru, skam till
sågandes, hade dock stora höfter; om jag minnes rätt; likaså
synes Clara fl; såsom qvinnorna i allmänhet; men det förstår
jag ej; ej heller affaren med öronen; den som har långa öron
brukar vara en mes; ja det är rätt det; en mes är en lydig
man; och likväl uppammar man barnen att vara lydiga; dock
har jag aldrig bürt sågas, att några andra, än barn, behöfva
vara lydiga.
Efter en paus yttrade han ändtligen.
Visst har Mellander en lång näsa, men inte tycker jag
derföre, att han är så utomordentligt förståndig; men sådant
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
