Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
am
fantastiskt begrepp om suilleshöghet ock ärlighet, aldrig
såsom en inbilskhet för enskild räkning, aldrig såsom en
hög-modsdruckenhet Öfver sitt jag såsom sådant. Allestädes är
bau föröfrigt samma stora kärleksrika hjerta, samme
hän-ryckle natur-förkunnare, samme eldige, trogne, tjcnsUktige
vän, samme noggranne uppfyllare af alla (äfven pekuniära)
förbindelser, samme — midt i ett af jordens lösaktigaste
ti-dchvarf — jungfrulige ande, hland hvars sjelfsvåldigaste
orda-sätt ytterst sällan förekommer något cyniskt, och på intet
siälie något ens i den aflägsnaste anspelning obscent.’*
Fjerde delens andra afdelning framställer ”Thorild såsom
Svensk författare.” Till yttre förklaring af Thorilds ända
ifrån början polemiska ställning till sin samtid skildrar för/,
(sidd. 120—178) dess litterära beskaffenhet, hufvudsakligcn
sådan denna afspeglar sig i den Kellgrenska Stockholms-Posten,
”som företrädesvis motsvarande hofvets och de förnämas
tänkesätt”, samt Lunds ”Välsignade Tryckfriheten”, som
företrädesvis motsvarande folkets. Resultatet af denna mästerliga
tidsbild blir med hänsigt med Thorild, att ban var för djup och
hög för alt kunna dela de dåvarande förnämas ytlighet och
litenhet, men for ädel för att gilla den tidens liberalas sätt
att gå tillväga. En förträfflig totalteckning af denna Thorilds
kämpande, ensliga ställning har förf. gifvit sidd. 178 —179,
som, så koncis den ock är, dock är för lång att här anföras.
— Så förberedd om Thorilds person och åsiglcr ej mindre
än om hans samtids beskaffenhet skall läsaren med fullt
intresse följa framställningen (sidd. 180—104) af Thorilds
första strid i anledning af sällskapets Utile Dulce bedömmande
af hans poem Passionerna, om hvilken strid förf. (sid. 100)
fäller en i vårt tycke rättvis dom. Då Kellgren var både
”sekreterare och hufvudman” för detta sällskap, så var det
stridsförhållande mellan honom och Thorild härmed öppnadt,
hvars första företeelser förf. skildrar sidd. 19S—203. Efter
en tvåårig lystnad, till hvilken tid förf förlägger dc (sidd.
200—218) bifogade vänskapliga brefven till Leopold,
framträder Thorild med bladet ”Nya Granskaren”, som hörjadt ”med
de högsta anspråk och förhoppningar” dock ”helt tvärt” och
utan att man rätt vet hvarföre (se sid. 220) afstadnade. Snart
derpå framkomma de bägge memorialerne ”om det ailiuanna
förståndets frihet”, hvaraf det ena ”till Konungen”, det
andra ”till Folket”, men enkannerligen ”till Ridderskapet och
Adeln.” Om dessa memorialers första missöde samt om de
tidsomständigheter, till följd af hvilka den ”af dessa papper
högst intagne” konungen fann ”deras tryckning tills vidare
ej rådlig” äro några högst lärorika blad (sidd. 230—241)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
