Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
se*
den Tredje« tidsålder; en sida, i hvilken dock månget ifrån
den förra återkommande eller igenkännligt drag påminner, att
gestalterna lefva och röra sig på samma historiska botten/’
Efter inledningen, som i korthet Öfverskådar Tkorilds
lef-nad (”kort hjeltcfurd, tidig död och läng seger”) och
författareverksamhet > följer (sidd. 20—112) ”Tkorilds
lefnads-öden”, hans ungdom, hans, lör att vara af en ännu endast
19-årig yngling, högst utmärkta tal ”om det ädla och sköna i
vetenskaperna”, hans ungdomskärlek (Eos), hans
Ossians-för-ljusning och hans dermed sammanhängande begrepp om
”prosaisk poesi”; för hvilket begrepp ”han längre fram feek af
Kellgren och Leopold uppbära sä mycken smälek.” Särdeles
intressanta bilagor äro de bref till Heurlin, i bvilka den
Alldyrkan, som gaf ämne ät ”Passionerne”, uttalar sig lika
glödande som i denna Bruno’s- dikt, meu der till med Lela
öppenheten af ett förtroligt meddelande. De denna punkt
rörande brefven återfinnas sidd. G5—G7, 73—78, 89—94
samt sid. 99. Men afven i rent personligt hänseende äro
dessa bref till Heurlin af stort intresse, emedan de bevisa,
att Thorild ej blott i theoretiskt hänseende, utan lika
mycket i sjelfva det innersta sinnelaget ägde cn sjelfsländighet och
upphöjdhet öfver sin tid, som få dödlige till samma grad
besuttit. Man läse förfis skildring (sidd. 132—136) af denna
tids lösakligbet och man skall efter läsningen af de
Tkorild-ska brefven af fullaste lijcrta instämma i förf:s sköna
slutbetraktelser (s. 123) öfver dem: ”Den höga bild af sedlig
skönhet och renhet, som vi låtit i det nästföregående sjelf
måla sig genom ett ungt snilles aldrig till offentlighet
ämnade bekännelser, kan ej förfela, att allmänne\igen väcka ett
ljuft och rörande intryck; ljuft afven då, när, i njutningen
af hvad föremålet ar, blandar sig en smärta öfver bvad der
saknas. Fâ torde de författare varit och vara, bvilka i
sedligt afseende skulle så 6om Thorild uthärda, — ja, sä,
som han, derpå vinna, — att deras enskildaste papper, deras
hemligaste strölappar, deras förtroligaste epistlar, deras mest
obevakade biljetter fullständigt lades inför verldens ögon.
Urvalet är bär naturligtvis Iämpadt ocb inskränkt efter vårt
syfte; men afven i det myckna uteslutna fiunes ej ett drag,
som, likaledes bekantgjordt, skulle kasta den ringaste
tvetydiga skugga på denna ädla själsgostalt. Ingen dödligs
karakter ar utan något lyte; hans var ett öfvermålt af
sjelf-känsla ocb stolthet, hvilket han under sin stridsbana, Ull
motståndarnes synnerliga fägnad, gång efter annan
obekym-radt blottade i uttryck, som gåfvo dem ymnigt — vatten på
qvarneu. Men sjelfva detta fel visar sig öfvcrallt såsom ett
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
