Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte I - Litteratur-Öfversigt - [3] Tornberg. Codices Arabici, Persici et Turcici, Bibliothecæ Regiæ Universitatis Upsaliensis disposuit et descripsit
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
48
vigtigare antingen alldeles: fattas eller äro ofullständiga. Detta
oaktadt träffar man här arbeten af högsta vigt, hvilka skulle
utgöra en prydnad för hvilket bibliothek "som helst. Så fin-
ner man t. ex. ett fullständigt och väl korrigeradt exemplar
af Firuzabadi Schirazis arabiska ordbok, mera kändt under
namnet Kamus , ett arbete lika oumbärligt för arabologer, som
Bar Babluls är det för syrologer (JF 7), en del af Shkerischis
kommentar till Hariris Makamen (consessus), hvars sednare
afdelning är skrifven blott 42 år efter författarens död (22
34), Okbaris förklaring af de i nämnde arbete förekommande
svårare ord (MM 85), Ali-Zades arabiska kommentar till Gu-
listan (JF 4104), en fullständig samling af den berömde Mu-
tenebbis skaldestycken, jemte kommentar dertill (J 151—134),
tvenne handskrifter af Ibn-Bedrun (M 158—159), hvaraf det
förra är skrifvet af den bekante historiske författaren Nu-
veiri; utaf historiska verk t. ex. Ibn-el-Athirs krönika, hvaraf
ty värr blott 8:de samt de 2 sista tomerne här finnas (JV
228—230)"), en turkisk öfversättning af Annales Taberista-
nensis, hvars original af Kosegarten för närvarande utgifves
(M 255), ett fullständigt exemplar af Mirkhonds a och
vigtiga arbete, hvaraf spridda delar i sednare tider blifvit
bearbetade af de Sacy, Wilken, Defrémery, Wullers m. fl.
(MM 257—242), en turkisk öfversättning af samma arbete
(ME 245—248), ett icke mindre vigtigt; ehuru beklagligen ej
fullständigt historiskt verk af Khondemir, en son till Mir-
khond, hvilka båda utgjort vigtiga källor för D’Herbelots be-
känta Bibliolhegae orientale (JF 249, 250), Ibn-Abi-Zer’s
historia om Fez och Marocko, bekant under namnet Kartas-
saghir, och hvilken Hr T. publicerat (JF 268); Mongolernas
och Tartarernas historia af Abu-l-Ghazi, ett arbete af mycken
sällsynthet, hvaraf, enligt en uppgift i Journal des Savants
för 1847, endast 4 handskrifter finnas i Europa, och hvilket,
om det Varit kändt och begagnadt af den namnkunnige Frähn,
när han år 1823 publicerade samma arbete, skulle lemnat
vigtiga bidrag till en förbättrad text (MM 270), en präktig
samling rörande turkiska historien, JM 272—295, hvaribland
särdeles utmärker sig M 274, Idris Bidlisis historia om otto-
maniska riket ifrån dess srandläs gning till år 41542, och
hvarom Baron v. Hammer Purgstal, sedan han beskrifvit sin
egen codex deraf, yttrar Xt): ”Ist ausser Constantinopel in
x) Hr Tornberg är för närvarande sysselsatt med tryckningen af
detta arbetes tvenne sistnämda delar. Det vore en stor vinst för littera- ’
turen om han sattes i tillfälle att bearbeta äfven de öfriga.
—A&) Geschichte der Osmanischen Reiches T, IX, p. 189.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
