Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Litteratur-Öfversigt - [6] Läsning för Folket. Af Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande. Femtonde årgången; [7] Carlén, Johan Gabriel. Svenska Familjboken, läsning för hvar dag under året. I historiska, geografiska, naturvetenskapliga och andra ämnen, till kännedom om fäderneslandet; [8] Illustreradt Magasin för spridandet af nyttiga kunskaper; [9] Portföljen. Nytt illustreradt Skillings-magasin för nytta och nöje; [10] Götha. Tidskrift för Fruntimmer. 1849 års årgång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
100
tids andliga behof fullt tillfredsställande eller: ej; Visserligen
skulle. det: icke sakna sitt intresse: att eende på öfverty-
sedliga hållningen jemi ra sinsemellan nå-
arande kristna kyrkans mest lika: former, sås
nglikanska, den fria skottska och den tyska krist-
åvidt man kan under nåmnet kyrka förstå en så
negativ. bekännelse som den: sistnämdas. - Men dessa vigtiga
ämnen måste vi lemna åt större förmågor, medan vi här i all-
mänhet inskränka oss till. förutsättningen af den religiösa bild-
ningens oumbärlighet såsom vilkoret för hvarje annan bildning.
> Vi tala således blott om den profana bildningen, och då
vi yttrat ett tvifvelsmål om dess tillräcklighet måste vi till en
början förklara, att vi ej mena insigternas qvantitativa in-
skränkning; tvärtom anse vi t.ex. det minimum af kunska-
per. som: den nya stadgan om folkundervisningen. föreskrifver:
att den nyinrättade skolan skall meddela, snarare för stort
än för litet, åtminstone till en början. Men det är i metho-
dens felaktighet och läroämnenas förhållande så väl till hvar-
andra inbördes som ock till blifvande lefnadsyrke och utbild-
ningen för lifvet, som vi hafva att söka det otillfredsställande.
i vårt bildningsväsende. 3
Det tillhör oss att med några exempel söka ätyrka. ett
påstående, som torde synas mången både förmätet och obe-
fogadt, och vi börja derföre med folkskolan. Man vet, huru
häftigt vissa församlingar satt sig till motvärn mot den nya
stadgan, derföre att de befarade att genom den nya lärdomen
se sina barn förvandlade till läskarlar och således gjorda
främmande för sitt egentliga yrke. Låtom oss nu tillse,
huruvida deras fruktan saknade all grund. Man har infört de
allmänna läroämnena, det allmännaste af den physiska verlds-
beskrifningen,; det allmännaste af Europas geograpbi, det all-
männaste af historien, och så vidare det: allmännaste af hvarje
ämne. Dessa vetandets abstraktaste grundlinier sakna den: bhö–
gre: elementära undervisningens formbildande kraft och : ge
på sin höjd en ensidig öfning åt minnet, medan arten af de
nya insigterna ställer den lärande så att säga utom det verk-
liga lifvet, hvari och hvartill han blifvit fostrad, och gör ho-.
nom till en främling för dess intressen och dess åligganden,
så till vida som dessa icke härleda en nyttig belysning af
hans nyeröfrade kunskaper. Så får den unge bonden väl höra:
litet talas om Jupiters månar, litet om Asiens bergsträcknin-
gar och litet om Trojanska kriget: detta är nemligen allmän
bildning. Men denna: bildnings förfäktare hafva icke: varit
betänkta på att gifva honom ett klart begrepp om de atmo-
sferiska fenomenerna, som tusenfaldigt beröra honom i bans
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
