Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Litteratur-Öfversigt - [6] Läsning för Folket. Af Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande. Femtonde årgången; [7] Carlén, Johan Gabriel. Svenska Familjboken, läsning för hvar dag under året. I historiska, geografiska, naturvetenskapliga och andra ämnen, till kännedom om fäderneslandet; [8] Illustreradt Magasin för spridandet af nyttiga kunskaper; [9] Portföljen. Nytt illustreradt Skillings-magasin för nytta och nöje; [10] Götha. Tidskrift för Fruntimmer. 1849 års årgång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
101
dagliga "Lif, hafva försummat att gifva honom en v sådan före:
ställning ’om ’de "svenska bergens natur, söm skulle kunna
komma bkonom till nytta vid bans låndtmannaarbeter, och
bafva förbisett, att han heldre än att läsa utantill en mängd
årtal och obekanta namn kunde vilja veta något om den sven:
ska jordens öden, om frälsets och skatternas uppkomst.
den verkliga betydelsen som Sveriges allmoge haft ö
för den fosterländska statsinrattiibgen. Men om dessa ämnen
vet den så kallade bildningen sjelf ännu så litet; och man
förbiser, att vetenskapernas högsta resultater och deras första
elementer stå i ett så nära vexelförbållande. Hvad våra bäf:
der angår, har Geijer gifvit ett exempel på vår sats; hans
skönaste sidor tyckas vara skrifna för Sveriges Aa de
skildra den svenska jordens historia. =
Vi föreställa oss huru lifligt’ hondesonen "Skulle lyssna ull
berättelsen om ting som röra honom så nära som den jord han
dagligen boarbutat huru begärligt han skulle fatta hvad lära-
ren visste att säga honom om husdjuren, hans uar bunds-
förvandter, och" bvilket intresse all för hans yrke användbar
insigt skulle vinna, icke endast för honom sjelf utan äfven
för bans målsmän och anhöriga , hvilka nu alltför öfta anse
skolgången såsom en onödigbet eller en skadlig flärd. Och
hvem vore ej frestad att fill en del gifva dem rätt? Han
har läst mycket och kan mycket, såsom det heter; men hvad
ban vet, bvad han med öfvertygelsen fattat och 0 dat
gjort ull sin andliga egendom, det är ofta litet no ch äf-
ven detta lilla snarare afvänder honom från s fäster
honom dervid. Men vu är det ej det gesåtrale kuns ps
måttet, utån kurskapens innerlighet, som förädlar. Hvad har
då folkskolan ufträttat för sitt dubbla ändamål, förståndets
uppöfning oelh kårakterens sedliga mognad å ena sidan, å den
andra utbildningen för det praktiska lifvet och dess kvaf ?
Läsaren sjelf torde göra tillämpningen.
Och Kkväl har fölkekolkn- uträttar otroligt mycket, redan
genom ett "allmännare spridande af och en större säkerhet i
den mekaniska färdighet” i isning, skrift och sakning är
vilkoret för mera bildande kunskapers ern Me
mer kan den uträtta, när den får det positiva intehåll som
den nu saknar. Den så kallade humanistiska uppföstrans för-
fäktare bafva nog mycket förbisett det på en gång formelt
förståndsbildande eh verkligen andligt stärkande som den
exakta kunskapen besitter. äfven i sina elementer. Kanske är
detta förbiseende till en del ursägtligt hos oss, der den prak-
tiska bildningen ännu är en så främmande gäst, att man knapt
5
sell något af dess ädlare skaplynnen. Om det nu visar sig,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
