Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Litteratur-Öfversigt - [6] Läsning för Folket. Af Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande. Femtonde årgången; [7] Carlén, Johan Gabriel. Svenska Familjboken, läsning för hvar dag under året. I historiska, geografiska, naturvetenskapliga och andra ämnen, till kännedom om fäderneslandet; [8] Illustreradt Magasin för spridandet af nyttiga kunskaper; [9] Portföljen. Nytt illustreradt Skillings-magasin för nytta och nöje; [10] Götha. Tidskrift för Fruntimmer. 1849 års årgång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
110
som vi gjort i det föregående, att bildningen ej må trö sig
hafva gjort nog, om-den åt de andligt hungrande kastar nå:
gra öfverblifna: smulor från sitt eget bord.
klagar: -man, att vetenskapen hos: oss nog of
cke utan skäl
"förskansar sig
inom sin egen förnämhet och föraktar att stiga ned eller, rättare ’
sagdt, stiga fram till folket. Det är en-olycka, icke blott derföre
att folket derigenom beröfvats hvad hos oss ädlast blifvit tänkt:
och yttradt och fått nöja sig med en vattenaktig förtunning af
vetandet, hvilken man orätt kallat populär bildning, utan ock
deri, att detta förhållande framkallat en ytlig och anspråks-
rik dilettantism hos alla sådana, som antingen icke funnit sig
tillfreds med arten af det populära vetandet, eburu de saknat
kraft eller tillfälle att göra vetenskapliga studier, eller ock
ieke funnit det med sin värdighet öfverensstämmantle att söka
sina insigter i populära källor. Vid en rätt popularisering
måste alla parter vinna, och icke minst vetenskapen sjelf. —
> Vi hafva i det föregående sagt, att kunskapen är stär-
kande och förädlande för det sedliga väsendet, i samma mån
som den med innerlighet omfattas och begripes af den läran=
de, och det är på denna grund vi tillåtit oss ett tvifvel om
förträffligheten af sådana methoder, som endast åsyfta med-
delandet af spridda och tillfälliga: notiser. Men äfven de för-
träffligaste undervisningsmethoder, de ypperligaste bildnings-
skrifter äro otillräckliga att skapa en frisk och: kärnfoll ge-
neration, om de ieke understödjas af de värmande inflytel-
serna från ett sedligt hem, vare sig föräldraboningen eller den
husliga härden. Men inom hemmet är det qvinnan som ord-
nar och styrer , och det är således på henne som den: högsta
bildningen i första hand beror: både såsom moder och maka
är hon slägtets sannskyldiga uppfostrarinna. : En af samtidens
ädlaste sociala skriftställare har velat förklara den brist på
handlingskraft, den: moraliska dufvenhet och slapphet, som är
ett så framstående drag hos den närvarande generationen, så-
som en Försynens straffdom, för det mödrarna för lumpen flärd
glömt att bedja vid sina barns. vaggor. Dock, — har qvinnan
mycket brutit, kan hon ock mycket försona, och det är ännu
hos henne som det moderna samhället innerst har att söka sin
frälsning. Det är ur mödrarnas mun eller rättare bjerta som
generationen hemtar sin första och oförgätliga kunskap om Gud;
och hans lagar, om verlden och menniskorna, sin första impuls till
sedlig: handling; det är de som. väcka de ännu slumrande anla-
gen och gifva den späda tanken sitt första innehåll. En man af.
förstånd och hjerta har i tal oeh tryck sagt detta långt bättre
än vi; vi hänvisa läsaren till Hr Elfvings tal ”Om mödrars pligt
att undervisa sina barn”, vid Pedagogiska Föreningens i Stocke
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
