Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte II - Litteratur-Öfversigt - [6] Läsning för Folket. Af Sällskapet för nyttiga kunskapers spridande. Femtonde årgången; [7] Carlén, Johan Gabriel. Svenska Familjboken, läsning för hvar dag under året. I historiska, geografiska, naturvetenskapliga och andra ämnen, till kännedom om fäderneslandet; [8] Illustreradt Magasin för spridandet af nyttiga kunskaper; [9] Portföljen. Nytt illustreradt Skillings-magasin för nytta och nöje; [10] Götha. Tidskrift för Fruntimmer. 1849 års årgång
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
412
hvilken språkbruket stämplat med ett. namn det vi: ej vilja
upprepa, som hennes uppfostran inrättas. Men nej: vi göra
den alldagliga qvinnouppfostran alltför mycken ära med att
anse: den: anlagd efter någon plan, vore den aldrig så dålig:
det är modets beliga gudom som här stiftar lagar och skipar
rätt i högsta instans, hvarifrån ingen vädjan tillåtes:
vet: bäst huru en bildad qvinna skall vara. OR
Liksom modets tyranni pålagt oss drägter, hvillias köl
betsfattiga enformighet skulle hafva varit lika vidrig för våra
naturligare förfäder, som den skall synas barbarisk för våra
mera bildade efterkommande , likaså har det i qvinnobildnin-
gen infört en tvångslag för de mest olikartade anlag, behof
och lefnadsvilkor , hvars enformighet och — skönhetsfattigdom
af efterverlden ej torde få en blidare dom. Det är icke lån-
re fråga om att genom kunskaper af en viss art försköna
ädla individuella anlag: det är heroismen att ej rygga för en
pedagogisk tortur; under hvilken alla andra suckat. Vi älska
vett och förfining, men ej förvridning. Vi finna en ädel konst-
bildning hos qvinnan intagande, emedan naturen i så många
fall rikt utrustat henne för de bildande konsterna. Vi tala
ej emot språkstudier, "emedan hon har stor naturlig lätthet
att lära språk, emedan dessa studier i sig sjelfva äro eller
kunna vara bildande, och emedan de öppna ovärderliga ut-
vägar till sjelfbildning genom läsning af främmande litteratur:
alster. Men vi tadla ämnenas enformighet och bristen på val-
frihet, hvarigenom äfven de mest olikartade anlag måste lära
samma saker; och ännu mer tadla vi det. .tid- och andemör-
dande sätt hvarpå man vanligen bedrifva dessa öfningar, som
aldrig till verksamhet uppfordra själens ädlaste krafter, och
aldrig leda till hjertats öfvertygelse. Huru liten är i sjelfva
verket behållningen af en sådan uppfostan, hvars förträfflighet
i allmänhet: består i att göra det minsta möjliga intrång på
det naturliga förståndet och så litet som RESj Nn utplåna tra=
ditionerna från fädernehemmet.
Äfven här står bildningen utanföre och ointressörad för
Ke Vi tänka oss en ung qvinna, af medelklassen ft. ex.,
som utan någon särdeles fallenhet genomgått den moderna
bildningskursen; inlärt det mekaniska af konsterna och det
lexikografiska af ett par språk, dertill litet allmän historia
och möjligen något af det man i pensioner så naift kallar philo=
sophi: — vi tänka oss den unga qvinnån med en sådan ut-
rustning : färdig att inträda i lifvets allvar och möjligen att .
nedstiga i vilkor, som stå illa tillsammans med arten af de
sysselsättningar hvarmed hon: hittills uteslutande befattat sig.
Väl kan hon fråga sig, om hennes omdöme" bhfvit SINNETS
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
