Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Litteratur-Öfversigt - [16] Palmblad. Lärobok i den äldre och nyare physiska och politiska geographien. Första Coursen. Sjette upplagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Mi
här förutsälter sådant, som lärjungen icke ännu känner? Bo-
livia och Peru får denne nemligen först ’framdeles begrepp
om. Sidd. 54 och 35 anticiperas på samma vis kännedom
om staden Lima och Chiquitoshöjderna. De okända orterna
borde. åtminstone inklammeras. — ”Coötopaxo”, läs: Ci
Sid: 59. Sierra Nevada de Meridas synes val Töbore,
a "icke en bergspets. Jfr Sydow. I allmänhet syn förf:s
teckning af Amerikas bergssystem böra undergå några jemk-
ningar, om annars Berghaus och Sydows teckningar äro rik-
tiga och den sednares kartor skola kunna läggas till Ave
för undervisningen. — ”Sierra Verde, der Rio del Norte.
”uppqvälla.” Möjligen kunde Colorado-floden här tilläggas. —
”Klippbergen stryka. . » längs” ”Mackenzie-flodens vestra strand.”
Uttrycket är ovanligt, ty man LER väl, att en flod SE ut-
med ett berg, men ej tvertom. =
Sid: 40. Alegbany- bergen gå ej från norr till: söder;
utan från n.o. till s.v. — ””Mellan denna kedja” och vestra
kustfjället utbreder sig jordens ’största slätt.” Detta s. k.
kustfjäll ligger hikväl 150 ä 200 mil från kusten. I afseende
på. uttrycket: jordens största slätt, må anmärkas, att Berg-
haus uppskattar Missisippis flodområde till endast G1 400 qva-
dratmil, men Marafions deremot till 94,500.
Sid. 41 nämnes Silla de Caracas. såsom en sträcka af
Cordilleren, men sid. 39 heter den en särskild spets. — Bra-
silianska höglandet och dess bergskedjor synes rec. orallköm-
ligt, för att icke säga oriktigt tecknade. SE =
Sid. 44. ”Dess (Trenis) mynning beter z
ber är likväl mynning för både Ouse och Trent. -
Sid. 47. ”Denna verldsdels SAT) gräns mot t EdeöpA
anses gå längs Huma.” Bör heta: ... gå längs Terek. —
Likaså sid. 200.
Sid. 34 ”eller Nigern.” Pör heta: förut kallad Nigern.
— ”Oranje-floden . . . den största i i södra Afrika” Läs: näst
”Congoden den Sörkta etc. |
Sid. 52. ”1. Det "sjön Athapeskow”- ete: Bör
stå: ... Det norra ell estra. — Fredstöden -fal-
ler ej i PÅ tbapeskoW> utan i dess utloppsflod Slaffloden. Att
Fredsfloden ”vissa årstider mottager vatten från sjön”, känner
icke rec., men väl, att öfversta "AXBapeskow flödet rinner åt
tvenne motsatta båll. — ”Kopparmine-floden”, läs: Koppar-
grufve-floden. — Stora Björnsjön, Wollaston- och Hjortsjön
Lilla Winepeg- sjön äro icke nämda af förf. — Att Nelson-
floden är Winepegs utlopp, innehålles ej i Förfs ord, men
måtte dock menas. — ”Vestligare utfaller Severn”; fås: öst-
ligare etc. : SER
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
