Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Litteratur-Öfversigt - [16] Palmblad. Lärobok i den äldre och nyare physiska och politiska geographien. Första Coursen. Sjette upplagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
142
; Sid. 33: Grunden till stilarnes olikhet i namnen på Mis-
suris och Missisippis bifloder är ej lätt att inse. — ”På ve-
stra kusten af Nord-Amerika:;.: Stora Björn och Stuart-
sjöarna.” Den sednare känner ej rec., den fi ra ligger öster
om fjellet, samt midt emellan Hudsonsbay och Stilla hafvet,
således omöjligen på vestra kusten. — ”Multnomakh från
Sierra ”Verde.” Derifrån synes han alldeles icke kunna komma ;
är dessutom, så vidt man känner, ej betydlig. "Förf, menar
kanske Clarke, i od
Sid. 34. -”Guyavari”, läs: Guayabero eller Guaviari.
Sid. 35. Träsket kring Paraguays öfra lopp bör anmär-
kas. — Hvarför Paraguays biflod Wermejo här är förbigån-
gen» förstår ej rec.; lika litet, hvarför han framdeles endast
nämnes Rio. Grande. ’ ST
Sid. 56. ”Dessa årstider kallas i Ostindien Munsuner,
hvilka infinna sig... under den öfriga tiden af året.” De ci-
terade 10 å 12 raderne äro åtminstone otydliga, för att icke
säga, att de innehålla oriktigheter.
: Sid. 37. ”I dessa trakter (mellan 73—90?) är marken
alltid tillfrusen.” Borde skrifvas: i trakterna mellan 75—90?
är marken ete. — ”Men vid gränsen”; läs: Men vid södra
gränsen. a | Sör : É :
Sid. 58 ”i södra halfklotet gifves. mycket mera haf, hvil-
ket är en vida svagare värmeledare än landet, emedan vatt-
net föga bryter och återkastar solstrålarna, hvarigenom huf-
vudsakligen luftvärman uppstår.” I afseende på dessa rader
observeras först, att ordet ”emedan” torde böra utbytas mot
orden: ”och att”; och vidare, att ordet ”hvarigenom” borde
fogas ordet ”annars” eller något dylikt, för att få något så
när den mening förf. synes vilja ha uttryckt. — ”På. det sed-
nare inträffar” ete.: Att med ”det sednare” menas norra
halfklotet, är nästan omöjligt förstå. &
—- Sid. 39. ”Sällan någon drifis söder om New-Foundland
(40? br.) Nämda ö ligger -under 50:de breddgraden. Har
förf. med gradtalets utsättande haft annan mening, än att ut-
märka öns läge, så är den mycket otydligt uttryckt: — ”Of-
vanföre (norra?) vändkretsen är i Gamla verlden värmen större
i vester, än den under samma breddgrad i öster; i Amerika
är förhållandet tvertom.” -Sistnämda uppgift är alldeles o-
riktig, och strider dessutom: rakt mot samma styckes sista
ord: ”i länderna närmare Amerikas vestra kust är tvertom
luftstrecket mycket blidare, än å östra kusten.” — ”Vintren
(är i London) betydligt varmare; Uttrycket är temligen o-
egentligt. is :
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
