Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Litteratur-Öfversigt - [16] Palmblad. Lärobok i den äldre och nyare physiska och politiska geographien. Första Coursen. Sjette upplagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
145.
Sid: -91: ”Fännekulle "är: 944 fot hög. — Skara dom-
kyrka är den äldsta i gala Sverige, öch ej utan märkvär-
dighet. Hvad deremot det ”namnkunniga afgudahuset under
hedniska tiden” beträffar, så kån man derom mera gissa, än veta.
Sid. 94... ”Andrarum, det största alunbruk i riket” La-
torp, i Örebro län, har likväl i flera år haft den törsta
aluntillverkningen. -
Sid. 935.. Då förf: vid Nörcland. före öfvergångna till
provinsbeskrifningen, : lemnat. en ej så kort; allmän öfversigt
öfver dénna Sveriges hufvuddel; bade väl konseqvensen for-
drat, att ban framför Svea- gel Götaland yttrat mera än
några få ord.
Sid. 97. ”Tvenne stora.. örddlaes den norra heter Ljun-
gansdal.” Ljungan genoteliner blott ett hörn al. provinsen, -
Sid. 98. I Ångermanland är köpingen Örnsköldsvik grun-
dad 41842 och i Westerbotten Skellefteå år 1848 förvandlad :
till stad, utan att förf. i nyaste upplagan derom nämt något:
Sid: 100. Norges geografi är allt för kort, och torde
väl böra tilltagas lika vidlyftig som Finlands. Synnerligen
önskade man den fysiska beskrifningen utförligare och mera
skildrande: Vi ega, för en-sådan teckning, i Schweiggaards
statistik en förträflligare källa än någorstädes för Sveriges
fysiska beskrifning. — Att, såsom förk. gjort, lägga biskops-
stifts-indelningen till -grund för landets beskrifning, är . väl
numera icke rätt tjenligt3 men då finnes också ingen annan
bärtill lämpligare än Amts-indelningen, emedan den borger-
liga stiftsindelningen endast bar en juridisk betydelse. —
Efter dessa mera allmänna följa nu några speciella anmärk-
ningar. -”Norrige”: Normännen sjelfva skrifva Norge och upp-
gifva för detta skrifsätt ej förkastliga grunder. — ”Skiljes
från Sverige 1 ö. genom fjellryggen:” Bör heta: skiljes ...i
ö. genom fjellryggen och dess sydliga gren, i s. genom Svine-
sund, — ”Omgilves ... i n. af Isbafvet, i v. af Nordsjön.”
Läs: i n: och ny. af Ashalvet, iv. af Atlantiska hane och
dess vik Nordsjön. |
Sid. 101. "Egentliga slätter finnas ingenstädes.” Slät-
terna ofvanpå fjellen hade det likväl härvid icke varit olämp-
ligt att anmärka. — ”En gren af fjellryggen går i nejden af
Borås. under nåmn af Dovre, åt sv. Det är ingalunda: en
”gren”, utan sjelfva hufvudfjellet. — Det förefaller underligt,
att hela det stora Glommen-vattendraget, jemte Mjöser, VVYor-
men och Lougen, blott är skildradt med 6 rader; att vidare
hela Drammen-vattendraget alldeles är uteslutet, men likväl
"Tyris-sjön på nästa sida förutsatt såsom bekant; att slutligen A 5
intet af Norges stora vattenfall, såsom Sarp, Fiskumfos m, ar
=S
EnrEy, II.
3
Sr
gates
AT
S
SA
Fat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
