Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Litteratur-Öfversigt - [16] Palmblad. Lärobok i den äldre och nyare physiska och politiska geographien. Första Coursen. Sjette upplagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
140 ,
ens nämnes, — mycket annat att förliga. — ”Hufvudexporter
äro skogsvaror.”" Tillägg: från södra Norge. — ”Torsk eller
Kabliau.” Månne ej den sednoare är en på särs
redd (saltad?) torsk? — Så väl sillen (fet sill), som torsken
(sei) fiskas också sommartiden. Sommarsillen
nordliga kusten. : = SN
Sid. 402: Märkligt är, att förf., i så många upplagor
rec. haft tillfälle se, meddelat olika uppgifter om Norges.
amts-indelning, men ändock icke ännu i 6:te upplagan träffat
det rätta. - Förhållandet med denna indelning är helt enkelt
följande:| Norge delas politiskt i 47 amt (= våra län), ’och
har således 47 amtmän; men desse äro likväl icke herrar öf-
ver de tvenne största städerna, utan det eger dessutom tvenne
amtmän, som äro öfverståthållare (såsom vi kalla det) i Chri-
stiania och Bergen. Dessa begge sednare amtmän, äfvensom
’S af de förre 47 (de nemligen, som residera i Christiansand,
Trondbjem och Tromsö) kallas stiftsamtmän , emedan de, utom
sin hölfdingebefattning, också ega skyldigheten att, jemte de
5 biskoöparne, bafva öfverinseendet öfver skolor, kyrkor och
fattigväsende, m. m. — Förf. uppgifver, att Norge indelas i
3 biskopsstift, men gör dessutom (ree. begriper ej af hvad
anledning) Christiania stad till ett särskildt stift. — Norges
trenne juridiska instanser böra ej alldeles med tystnad förbi-
gås. — Då förf. uppräknar Christiania-stiftets gamla fylken,
hade konseqvensen fordrat alt också omtala ett och annat af
de öfriga, synnerligen i Christiansands. och Trondhjems stift.
— Vid indelningen i Sönden-, Vesten- och Nordenfjelds hade
kunnat till jemförelse nämnas den gamla tingsförbundsindel-
ningen, som med den förra till stor del öfverensstämde (jfr
kartan i Dablmans Gesch. v. Dännemark, 2:r Band). |
Sid. 103. Laurwig ligger ej vid, utan > mil från Lou-
vens utlopp. En dylik brist på noggranhet träffas å många an-
dra ställen i läroboken. — Förf. lägger Christiansands stift
helt och hållet Söndenfjelds, då det likväl till hälften är
Vestenfjelds” beläget. — ”Weaags fjord.” Rec. har ej träffat
detta namn annorstädes än 1 förf:s läroböcker. Manne ej,
genom ett misstag hos förf., ett nomen appellativum (Vaag
= vårt: våg, vatten, vik, fjärd) bär blifvit ett nomen pro-
priom? Viken lärer i sjelfva verket heta Eid- och Invigsfjord.
Sid. 104. Noördlandene höra icke till Trondhjems (såsom
förf. uppger), utan till Tromsö biskopsstift. — Nordlandens-
boerne hska företrädesvis vid Lofoddens öar. - ”Den fisk,
som af dem (Archangelboerna) ej uppköpes.” Uttrycket synes
litet förvillande, då större delen af fisken icke går till
Arcebangel.
ESR or
ESR TING
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
