Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Litteratur-Öfversigt - [16] Palmblad. Lärobok i den äldre och nyare physiska och politiska geographien. Första Coursen. Sjette upplagan
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
147
Sid. 405. Om Hammerfest kunde anmärkas, att det är
den nordligaste stad i Norge, och på jorden... — ”Ryska ri-
ket... det största, som någonsin funnits på jorden.” Och
likväl lärer Britiska väldet (inberäknadt Hud onsbay-länderna)
vara större (jfr Bergh. Geogr.). |
Sidd. 113—20. Finlands geografi är alldeles för vid-
lyftig, synnerligen som öfver detta land ej finnes någon enda
skolkarta. Att förf. ämnat boken också till begagnande i
Finlands" skolor, är icke giltigt skäl till denna vidlyftighet.
Förf. bar någorstädes anmärkt, att tyska läroböcker, öfver-
satta på vårt språk, äro olämpliga, genom den relativa vid-
lyftighet, med hvilken i dem tyska sakerna behandlas; och
ban har således sjelf på sätt och vis ogillat det nu af rec.
klandrade förhållandet. — För Finland har förf., utom stifts-
gränsorne, till och med angifvit prosteriernas och pastoraternas
antal; då ban likväl för Sverige ej ens med ett ord antydt
stiftens gränsor och namn, än mindre antalet af pastorater.
Rec. kan lika litet förklara den sednare uraktlåternheten (der
förekommer äfven i 2:dra kursen af Förf:s Lärobok), som
den” förra vidlyftigheten. Likaså uppgifver förf. storleken af
Finlands handelsflotta och statsinkomster m. m., men icke
Sveriges, — os i: 3e Ae |
Sid. 124. Uppgiften om Englands språk torde böra rät-
tas enligt Berghaus. = = |
Sid. 123. "Bland Englands besittningar i Amerika äro de
i Guiana ej nämda.
Sid. 154. ”Här ligga . . . Schwartzburg” ete. Hvar, är
icke lätt att se. — Anhalterne äro hertigdömen, ej ”fursten–
dömen.” — Hvilken religion Preussarne i Posen och Rhen-
länderna bekänna, hade kanske icke varit otjenligt att anföra.
Sid. 155. ”Köln . >. ett af bildhuggarkonstens säten.”
Månne meningen ej är byggnadskonstens säten >
Sid. 437. Frankfurt var tyska kejsarnes valstad; ej ”krö-
ningsstad”, hvilket var Aachen. — Flera mindre tyska sta-
ter, som icke ens äro nämda, borde upptagas, dels för full-
ständighetens skull; dels ock af konseqvens, alldenstund t. ex;
Ponte-Corvo , San-Marino m. 1. icke blifvit förbigångna, =
Sid. 140. - ”Weichselns biflod Sau”; läs: ... San. =
Sid. 442: ”Nord-Holland”; läs: Holland (deladt i gu-
vernementerne Nord-Holland och Syd Holland). ;
Sid. 145. ”Hugenotter eller Reformerte.” Ordet eller
är här icke rätt tydligt. — Hvarför förf. anmärkt blott nå-
ra få universiteter i Frankrike, förstår ej rec. SS
Sid. 454. Kantonen Zug är mindre än kantonen Geneve,
och således den minsta i förbundet. de
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
