Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Litteratur-Öfversigt - [17] Bergs-Collegii Underdåniga Berättelse om Förhållandet med Bergshandteringen år 1847; [18] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Fabrikernas och Manufakturernas ställning år 1847; [19] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Sveriges Inrikes Sjöfart år 1847; [20] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1847; [21] Rawert. Konungariket Sveriges industriella tillstånd år 1847
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
154
> r adel s tullfrihet var suspen-
dersdl, "utförde frön ce det SN Sv i medeltal 107,707
tunnor årligen ")3 och år 4649 > ES de export vara adelns
förnämsta inkomstkälla. 7 SS
> Efter medlet af detta sekel synes exporten fva upphört;
och på 1680-talet klagas att en betydlig import tyngde han-
delsvågen: Orsakerna till denna förändring torde dels vara
satt Söka i en ökad befolkning särdeles i städerna, vid bergs
verken och fabrikerna, hvilkas uppblomstring just tillhör. den
tid då denna vändning inträffade, dels i andra förhållanden.
Tidens politik var i hög grad missgynnsam för åkerbru-
ket och dess idkare; hvarföre denna näringsgren, som af KR.
"Gustaf I och hans söner varit omfattad med mycket intresse,
åtminstone för så vidt det gällde skötseln af deras egna och
kronans betydliga egendomar, under den följande tiden, knapt
gjorde några eller åtminstone obetydliga framsteg och dess id-
kare äfven under fredstiden voro i stort betryck. 3
Några större planer till landtbrukets förkofran omtalas
"visserligen under Drottn. Christinas ’minderårighet, så t. ex.
förslaget att på holländska sättet medelst anläggning af vallar
och diken och med vindens tillbjelp (af ett slags väderqvar-
nar) såsom det beter ”utmala” vattnet å en sank mark om
4000 tunnland vid Kungsör; väl anbefalldes vid samma tid år
1657 en undersökning om möjligheten att förekomma Venerns
ännu i våra dagar tidtals återkommande öfversvämningar; väl
tillsattes under K. Carl XI:s förmyndare (1665) en särskild
kommissarie för Landskulturens befrämjande i Kommerce-Kol-
Jögtam men allt detta blef länge utan påföljd. - CR
Afven verkade afyttringen af kronogods, hvarvid A. Oxen-
stjerna: vänlat sig deras bättre skötsel; sedan de kommit i
förmögnare och mera bildade personers händer, i sjelfva ver-
ket troligen motsatsen, då den snart väckta frågan om en
reduktion gjorde besittningen osäker och följaktligen intresset
mera riktadt på att utsuga än att förbättra; — en sak som en
del af de nya :egarne också synes hafva väl förstått. Äfven
skatteböndernas vilkor blefvo under och efter de stora kri-
gens slut länge ganska tryckande, då adeln, som köpt kro-
nans räntor, pockade på en olidlig mängd af extra dagsver-
ken och körslor, så att det med skäl kan sägas, att det var
fråga om bondeståndets fortfarande sjelfständighet. Väl af-
vände H. Carl XI denna fara genom sin reduktion, och genom
noggrannare bestämmande af de skattdragandes skyldigheter
+) Enligt sammandrag af tullspecialerna i Oxenstjernska SER i
Riksarkivet.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
