Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Litteratur-Öfversigt - [17] Bergs-Collegii Underdåniga Berättelse om Förhållandet med Bergshandteringen år 1847; [18] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Fabrikernas och Manufakturernas ställning år 1847; [19] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Sveriges Inrikes Sjöfart år 1847; [20] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1847; [21] Rawert. Konungariket Sveriges industriella tillstånd år 1847
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
; 1353
verkade han äfven i "någon mån” tillSNydfandet ’6f. den jord-
brukande klassens bördor, men ehuru utmärkt han var i stats-
bushållningen har ban föga befrämjat folkbushållvingen.
Befriad från utskrifningar hade allmogen från dessa tider
likväl. bibehållit ett arf, som länge var förderfligt för densamma
och för landtbruket i allmänhet. Det var begreppet om för-
svar, och att egentligen i ingen annan än de privilegierade stån-
den kunde försvara, på grund hvaraf det ända till år 1789
förmenades bonden "att" harystofver ett visst, efter hemmanets
storlek, lämpadt antal tjenstehjon; ja till och med sina egna
föllvuxga sbarnimäste Han hora ide
K. Carl XII:s krig voro naturligtvis så mycket mera häm-
mande för åkerbruket, som de voro folködande och till slut
medförde nödmynt och andra tvångsåtgärder. Den följande
tidens demokratiska styrelse skulle man väntat att hafva varit
särdeles gynnsam för åkerbruket, och onekligt är att den ta-
git flera vigtiga beslut till dess förköfrans men den saknade
kraft att sälta dem i verket, och i allmänhet tycktes landtbru-
kets långsamt och sent kommande belöningar ej. rätt anstå
partimännens ilver,. hvarföre de odlingar "och förbättringar
som gjordes på långt när icke motsvarade det genom en ökad
industriidkande befolkning och ännu mer tilltagande bränvins-
bränning ’ ständigt vexande behofvet af spanmål, hvaraf vid
periodens början infördes 160;000 och vid dess slut 5 till
400,000 tunnor årligen samt dör åren 1780 — 1790, i an-
ledning af tvenne missvextår och stark bränvinsproduktion,
ungefär. dubbelt mot detta sistnämda belopp. - S
De vigtigaste förändringar i landtbrukets ’ocht 685 idkaret
ställning, som under förra seklet gjordes, voro det allmänna
utbredandet af potates-odlingen (17753), upphäfvandet af in-
skränkningar å spanmålshandeln, skatteböndernas återvinnande
af fullständig eganderätt till sin jord; i följe af EK. Gustaf III:s
försäkring vid riksdagen 1789 samt kronoheimmanens suctes-
siva öfverlåtande under skattemannarätt; hvarjemte nybyggare;
särdeles i de norra orterna, oppinntöäderds och åtskilliga för-
sök gjordes med införande af cirkulationsbruk och nya foder-
vexter, samt en i allmänhet förbättrad. åkerbruksmethod.
Dessa förbättringar hafva likväl först under de sista fem-
tio ären utvecklat sig, och nya hafva derunder tillkommit,
hvarvid i första rummet bör nämnas införande af Enskiften,
började 1805 i Skåne och 4804 i Skaraborgs län, och de
betydliga anslag och lånebiträden af statsmedel,; som de sista
riksdagarne (särdeles den åren 41840 och 1841) blifvit lem-
Jemnade till vattenaftappningar och kommunikationernas för-
bättring, till följe hvaraf större delen af de oformliga bya-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
