Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Litteratur-Öfversigt - [17] Bergs-Collegii Underdåniga Berättelse om Förhållandet med Bergshandteringen år 1847; [18] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Fabrikernas och Manufakturernas ställning år 1847; [19] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Sveriges Inrikes Sjöfart år 1847; [20] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1847; [21] Rawert. Konungariket Sveriges industriella tillstånd år 1847
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
156
Dernäst torde för-
-Åkademi 1811 och
f detta sekel),
lagen å våraZslättbygder blifvit sprängda
tjena nämnas inrältande af en Lan
Hasbållnings-Sällskaper i alla län (sedan
af hvilka många genom anstälda försök, genom utgifna skrifter
i ämnet och premier för anstälda odlingar, ädplanteringar
0. s. Vv. varit verksamma, hvarjemte tvenne Större bhudtbruks-
Instituter på Degeberg (sedan 1855) och Ultuna (sedan 1847)
och smärre landtbruksskolor i de flesta län blifvit med sta-
tens understöd inrättade. |
De sednaste åren, från 1846, hafva såsom vigtiga befor-
dringsmedel för landtbruket äfven tillkommit allmänna Landt-
bruksmöten. med profplöjningar och expositioner så väl af red-
skap som af kreatur. Ifrån lagstiftande maktens sida hafva
äfven åtskilliga förändringar blifvit vidtagna, som i mer eller
mindre mån bidragit till detta yrkes och dess idkares bästa,
såsom t. ex. rättigheten för hvem som helst till förvärfvande
af privilegierad jord, landttullarnes afskaffande; upphäfvandet
af dagsverksskyldighet till kungsgårdar och. boställen, bhåll-
skjutsens inskränkning 0. sv. cc |
I hvad mån Sveriges åkerjord i följe häraf blifvit utvid-
gad kunna vi ty värr icke uppgifva, och de officiella beräk-
ningarne å utsädet torde ej heller kunna anses fullt pålitliga ;
hvaremot -export- och importlistorna lerna en säkrare. unge-
färlig. måttstock. Åren 1810—1819 infördes årligen i medel-
tal 385,000 t:r; åren 1820—1829 öfversteg exporten re-
dan med omkring 5000 t:r; men efter 1840 har den oaktadt
den betydliga bränvinsbränningen, potatissjukan och ett par
års missvext.i Mälareprovinserna, betydligt ökat sig, ända till
322,000 t:r öfver importen, hvilket var förhållandet 1847.
Följande året, som för handeln var så litet gynnande, steg ”
exporten. ändock till 454,000 tunnor. Fig
Boskapsskötseln var länge och. är till en del ännu
den förnämsta näringsgrenen i många landskaper: Annu i R.
Gustaf I:s. tid. voro: dess produkter våra vigtigaste utförsel-
artiklar, men dess utveckling hämmades tidigt genom alle-
handa inskränkningar i handeln. Annu under förra hälften af
sjuttonde seklet fortfor exporten, "men synes derefter hafva
upphört, och i:stället uppkom under loppet af det följande en
ganska betydlig import, hvilken: väl i sednare tider aftagit,
särdeles efter upphörandet af Finlands handelsförmåner (1844),
då derförinnan 60, 80, ända till 400,000: Lisp. smör årligen :
förtullades, men hudar och skinn införas ännu till betydlig
quantitet: (ett par millioner skålpund). -
— Bland åtgärder, som ifrån statens sida blifvit vidtagna
till boskapsskötselns förkofran, är stiftandet af en veterinär-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
