Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Litteratur-Öfversigt - [17] Bergs-Collegii Underdåniga Berättelse om Förhållandet med Bergshandteringen år 1847; [18] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Fabrikernas och Manufakturernas ställning år 1847; [19] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Sveriges Inrikes Sjöfart år 1847; [20] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1847; [21] Rawert. Konungariket Sveriges industriella tillstånd år 1847
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
| 1359
gamla Landslagen tager endast bärande träd jsåsom ek; bok,
apel och hassel i särdeles skydd, och eburu K. Gustaf I- ut-
talade den i sig sjelf naturliga grundsatsen, att obygder- till-
höra det allmänna, så synes han i allmänhet ej hafva gjort
särdeles bruk af denna grundsats. Djurgårdarnes anläggning
under hans söners tid föranledde utsträckningen af kronans
anspråk till en mängd allmänningar (om hvilka de äldre la-
garne stadgat att konungen deri egde en tredjedel); och dessa
blefve nu dels: förklarade för -konungens enskilda frikallade
parker, och dels sedan begreppet om regalerna hunnit rot-
fästas, såsom kronoallmänningar, samt stälda under. tillsyn af
den: så kallade Jägeristaten; ty det var jagten, ej skogen; som
var hufvudsak, och stränga straff drabbade den som gjorde
någon åverkan eller anstälde jagt å frilysta orter, så att det
t. ex. var vid lifvets förlust förbjudet att skjuta en svan i grann-
skapet af Stockholm. Med afseende på bergverkens ständigt
tilltagande skogsbehof vände sig lagstiftningen mest omkring
skogshandeln i bergslagerna, hvilken blef strängt reglemen-
terad. I öfrigt blef svedjandet, som på ett för skogen: och
dess återvext högst skadligt sätt öfvades oeh till en del ännu
öfvas af invandrande Finnar, med strängt straff inskränkt och
utförsel af masteträd förbjuden. Under adertonde årbundra-
det var ofta fråga om en bättre bushållning med skogen, och
skogsplanteringar begynte anläggas å flygsandsfälten i: Skåne,
hvilka torde vara de äldsta här i landet; men förvaltningen
af kronoskogarne var föga planmässig till sin grund och ofta »>
samvetslös i sin tillämpning, särdeles som de personer: som
bade närmaste vården derom vanligen saknade både insigter
och förmåga, hvarföre ock det allmänna tänkesättet hos de
mindre bildade underkände en eganderätt, som kronan så-litet
visste att häfda, och allmogen: vid riksdagarne ständigt vände
sina klagomål mot en inrättning, hvari de sågo blott en källa
till trakasserier och gagnlösa uppoffringar för det allmänna.
Med anledning häraf beslöts vid 1823 års riksdag, att krono–
parkerna till större delen skuHe: säljas och allmänningarne
delas. På de kronan dervid förbehållva skogar har först der-
efter en ordentlig skogshushållning blifvit införd, och många
enskilda, särdeles possessionater i södra Sverige och bruks-
egare, hafva äfven indelat sina skogar till trakthuggning, hvar-
jemte ett Skogsinstitut blifvit af staten inrättadt i Stockholm
och ett annat af Bruks-Societeten vid Vest-Sura i Vestman-
Jand. Vid de sednare åren hållna landtbruksmöten hafva all-
männa önskningar om en förbättrad lagstiftning och husbåll-
ning i afseende på skogarne blifvit uttalade, och vid-sista.
riksdagen gjorde Ständerne hemställan bos Rongl. Maj:t om an-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
