Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Litteratur-Öfversigt - [17] Bergs-Collegii Underdåniga Berättelse om Förhållandet med Bergshandteringen år 1847; [18] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Fabrikernas och Manufakturernas ställning år 1847; [19] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Sveriges Inrikes Sjöfart år 1847; [20] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1847; [21] Rawert. Konungariket Sveriges industriella tillstånd år 1847
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
160
slag af allmänna medel för skogsplanter
vissa trakter, t. ex. på gränsen emella
fortgår :emellertid skogens utödning på ätt, som ej ens
ger något hopp om återvext, då den i sig sjelf stenbundna
marken genom svedjande efter skogens bortrödjande förvand-
las till ett stenfält. I andra orter, särdeles nordvestra de-
len af riket, hafva stora sträckor redan längesedan - genom
skogens totala uthuggning blifvit förvandlade i kala ljung-
hedar, hvilkas inhägnande och återplantering vore ett af de
gagneligaste föremålen för landthushållnings- -sällskapernas verk=
samhet och för statens anslag till odlingar, då i andra fall
kapitalet vanligen efter-några få år blir Fikliken ersatt, men :
här fordras en hel mansålder. |
Bergverk bafva i Sverige af ålder varit i enskild mans
ego, och ehuru ’så väl Kroian: som Bbiskoparne under katolska
tiden hade andel i ett och annat bergverk , finner man ej att
någondera särdeles verksamt ingripit i deras drifvande. K.
Gustaf I; som först uttalade anspråk på bergverk såsom ett
regale och införde en bättre ordning i bergshandteringen, an-
lade sjelf många bruk, men tillät äfven andra att draga för-
del af upptäckter af nya malmstreck. Bland hans söner var
det särdeles KH. Johan II, som upptog och utvidgade dessa
anspråk , men han var ej särdeles lycklig i deras användning,
ehuru han dermed troligen gifvit anledning till hopsmidandet
af det s. k. Helgeandsholmsmötes beslut, hvilket först en lång
tid efteråt vann förtroende och tillämpning; sedan alla politiska
förbållanden vändt sig till autokratiens förmån. HK. Carl IX
uppmuntrade deremot till nya anläggningar af bergverk, lika-
som af nybyggen, inkallade tyska och vallonska bergsmän i
riket, och arbetade på allt sätt till bergshandteringens utveck-
ling. Så väl den store HR. Gustaf Adolf som hans dotters för-
myndare trädde i hans fotspår, men öfverlemnade detaljerna
åt den enskilda omtankan, genom bortarrendering , förpant-
ning och försäljning af kronans talrika bergverk, under det de
förbehöllo "styrelsen af det hela åt bergmästarne och öfriga
ledamöter i det år 1637 inrättade bergsamtet, hvilka i bör-
jan till en del voro inkallade tyskar. De Aadsåter som då
uppstäldes för denna bhandterings ändamålsenligaste bedrif-
vande hafva i det hela förblifvit gällande nära nog in till
våra dagar.
De ädlare bergverken, särdeles Sala och Ropparberget,
voro af VVasa- -konungarne omfattade med stor förkärlek, hvil-
oket var naturligt på en tid, då den ädla metallen betydde
"wida mer än nu, och rikets idansen i hög grad berodde på
dessa grufvor. Allmogen måste derföre på flera mils afständ
ngars befrämjande. I
rmland och Norge;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
