Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Litteratur-Öfversigt - [17] Bergs-Collegii Underdåniga Berättelse om Förhållandet med Bergshandteringen år 1847; [18] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Fabrikernas och Manufakturernas ställning år 1847; [19] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Sveriges Inrikes Sjöfart år 1847; [20] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1847; [21] Rawert. Konungariket Sveriges industriella tillstånd år 1847
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
i 463
sta &ren mycket -tilltagit, steg år 1847 till 1220 skepp.,
hvilket dock ej på långt när är tillräckligt för landets behof.
Koppartillverkningens uppkomst är förmodligen nära
samtidig med banseaternas första nedsättning i det egentliga
Sverige och tyska bergsmäns utflyttning till Ungerns och Sie-
benbärgens malmrika trakter. Säkert är att koppargrufvån i
"Tiskasjöberg var upptagen under sednare hälften af ee
seklet, och att de äldsta bibehållna privilegierna för Kopp
berget (såsom det numera hette) af åren 14544 och 2547
visa oss en temligen sjelfständig korporation af tyska bergs-
män såsom dess egare eller bearbetare. Såväl kronan som bi-
skoparne i Vesterås skaffade sig snart del deri, och den öf-
vergick småningom belt och hållet i inhemska händer. Dess
afkastning tyckes hafva varit betydlig, ehuru troligen ej jem-
förlig med den under 17:de seklet, och flera andra koppar-
grufvor, såsom Garpenbergs (omtalas 1560), Åtvidabergs (med
privilegier af 1415) och Tunabergs (privilegierad af år 1420)
blefvo snart derefter upptagna. KH. Gustaf I tillegnade sig en
större myndighet öfver bergsmännen vid St. Kopparberget,
ehuru han ej fullständigt gjorde kronans egande rätt gällande,
och bygde en vattenkonst”), hvilken tyckes vara den äldsta
i Sverige; men såväl i hans som hans söners tid var HRop- -
parbergets afkastning så ringa, att den ej ansågs löna mödan,
och Garpenbergs grufva var en tid af mera betydenhet. Men
i början af 406:de seklet förändrades förbållandet, sedan HK:
Carl IX begynt att med allvar bedrifva arbetet vid St. Kop-
parberget, hvilket efter några år lemnades åt ett bolag, som
äfven fick monopolium på kopparbandeln, Grufvan gaf under
nästan hela 47:de seklet, oaktadt ofta inträffade instörtningar,
10 å 12,000 skepp. och stundom deröfver (år 1650, 20,521
skepp.), hvarföre den ock ansågs som rikets skattkammare.
Till kopparens förädling (den hade hittills utförts såsom rå-
koppar), anlades år 1621 en gårhytta vid Säter, hvilken SE
dan år 1636 flyttades till Avestad. EE
Under det 18:de seklet nedsjönk dess prodöktign föret
till hälften och slutligen derunder, samt har under det inne-
varande, oaktadt i de sednare åren åter något i tilltagande,
ej stigit högre än till 4,196 skepp. 12 lisp., hvilket var se
belopp år 4847.
Af rikets öfriga kopparverk har Åtvidab ergs, som på
1760-talet åter sattes i gång af Landshöfdingen Frih. Adel-
svärd, lemnat den största afkastningen, hvilken genom för-
8) Jfr K. Erik XIV:s bref till Knut Pedersson d. 5 Maj 1566; 5
hvars, säges att den ”moste förnyes.” Registr. 1566, I. f. 255.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
