Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Litteratur-Öfversigt - [17] Bergs-Collegii Underdåniga Berättelse om Förhållandet med Bergshandteringen år 1847; [18] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Fabrikernas och Manufakturernas ställning år 1847; [19] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Sveriges Inrikes Sjöfart år 1847; [20] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1847; [21] Rawert. Konungariket Sveriges industriella tillstånd år 1847
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
165
Jerntillverkning är uråldrig It flera delar af både södra
ock mellersta Sverige, hvarest myrmalm flerstädes förekommer
och i skogarne dvarliggande slagghopar antyda tillvaron af
fordna blästerverk. Så kallar man i Herjedalen: de ända
till våra dagar bibehållna enkla inrättningar, ’att med ringa
kostnad: tillverka smidigt jern, hvilka i det öfriga "Sverige,
med undantag af öfra Dölärne; redan för flera mansåldrar se-
dan gifvit vika för fullkomligare och större anläggningar, och
numera blott hafva sitt intresse derigenom att de försätta oss
in i den äldsta jernberedningen. Den består i en öppen ugn”),
till formen temligen lik em sednare masugn, af omkring ö+>
alns höjd. Blåsningen drefs med ved och ett par små läder-
bäljar, hvilka, om ej vattentillgång fanns, sattes i rörelse
medelst trampning. Tillverkningen steg, med & till 8 utslag,
till emellan 9 och 42 lisp: på dygnet, och användes af Dal-
karlen, utom till hvarjehanda smärre smiden, äfven till as
som tillverkades i vanlig klensmedsbärd "”).
Egentlig gröfdrift, och anläggningen af större hyttor,
tillhör troligen först fjortonde seklet, då privilegierade bergs-
Jager begynna omtalas, hvilka stå ghder ledning af mäster-
män, benämningar; som alla förråda inflytelsen af tyska bergs-
män. De första omtalade jernbergslager voro den i Vestra
Nerike (bvarunder troligen hörde Noraskoga och Lindesberg),
med privilegier af år 1340, Norberg (priv. af 1534), Bisp-
berg och Wikaberg i Dalarne samt: "Skinsäckeberg , sedan
Skinnskatteberg i Vestmanland; Hellestad i Östergötland samt
Vermlandsberg eller trakten omkring Filipstad och Thorsåker i
Gestrikland ; hvilka alla bafva kungliga skyddsbref från 415:de
seklet. Det s. k. osmundsjernet, som då tillverkades, var ej
utdraget i stänger, utan deladt i små korta stycken, hvilka
inpackade i fat äfven utfördes till Tyskland, hvarifrån det
sedan till en del återkom ytterligare omsmält och förädladt.
K. Gustaf I inkallade från sistnämda land kunniga bergsmän,
samt införde egentlig tackjernsblåsning och stångjernssmide
vid de många verk han anlade, men ännu hundrade år efter
bonom fortfor osmundstillverkningen att vara betydlig +++).
En större utveckling erhöll jernhandteringen först genom de
2) Troligen användes ursprungligen grop. S
++) Ifr den fullständiga beskrifning af hela tillverkningsprocessen,
sådan den var i början af förra seklet; som finnes införd i Jernkon-
torets Annaler för år 1845, sidd. 1—52 (med plancher.) S
+z+ +) I Bergskollegii Relation af år 1666 uppgifves den år 1648
ba stigit till" 15,560 skepp.i Vesterbergslagen, med Norberg och Skin-
skatteberg, Sänt till 25,472 skepp. i Nora, Lindes, Vermlands och
Eekebergslagen.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
