Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Litteratur-Öfversigt - [17] Bergs-Collegii Underdåniga Berättelse om Förhållandet med Bergshandteringen år 1847; [18] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Fabrikernas och Manufakturernas ställning år 1847; [19] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Sveriges Inrikes Sjöfart år 1847; [20] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1847; [21] Rawert. Konungariket Sveriges industriella tillstånd år 1847
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
166
åtgärder, som vidtogos af hans yngsta son, åt hvilken han
likasom med en lycklig aning i sitt testamente lemnat Sveriges
malmrikaste provinser ”med alla funne och ofunne bergverk”
till hertigdöme. Denne anlade ej blott en mängd egna mas-
ugnar och gröfre samt finare jernförädlingsverk, med inkallade
tyska och fransyska arbetare, utan sträckte äfven sin omtanka
till den enskilda industrien, som han skänkte både sin upp-
muntran och ledning, och för att befordra stångjernssmidet
blef all utförsel af osmundsjern, öfver hvars oduglighet re-
dan KR. Gustaf I klagat, vid riksdagen 1604 afstyrkt. Både
KE. Gustaf Adolf och hans dotters förmyndare fortgingo på
samma bana, men lemnade, af klokhet eller nödvändighet,
kronans flesta bruk i enskilda händer. En stor mängd nya
betydligare anläggningar uppstodo i följd häraf under förra
hälften af 17:de seklet, hvarjemte ej mindre betydliga för-
bättringar i alla grenar af handteringen infördes. Grufdriften,
som hittills tillgått mycket godtyckligt, bvarföre instörtningar
ofta inträffade och arbetet i grufvorna ansågs så farligt, att
de blefvo en samlingsplats för allebanda fribytare, hvilka man
der måste lemna en erkänd fristad för att få arbetare, ställ-
des under inseende af kunniga bergsmän , vattenkonster inför-
des till vattnets uppfordring i stället för att det förut östes
eller uppvindades , trädbälgar infördes vid masugnar och ham-
rar; den namnkunnige Louis de Geer införde vallonsmidet
vid Dannemora-verken, hvilkas jern sedan blifvit verldsbe-
römdt, och svenska kanoner begynte blifva lika mycket efter-
sökta som de voro fruktade.
— Produktionen steg betydligt, likasom antalet af hamrar,
så att då Ståth. Carl Bonde, som i HKH. Gustaf Adolfs tid
hade befattning med alla bergslager, och sedan blef den för-
sta president i Bergskollegium, år 1624 uppskattade till-
verkningen vid de 351 hyttorna och 175 hamrarne inom
den del af riket som omedelbart lydde under kronan, till
42,000 skepp., hvilket med tillägg af Enkedrottningens för-
läningar antyder ett totalbelopp af mellan 50 och 60,000
skepp. ”), men redan åren 1657—1640 utfördes i medeltal
omkring 90,000 skepp. och år 4642 136,000. Ar 41666
hade masugnarnes antal ökats till 326 och hamrarnes till
515. Det privilegierade smidets belopp steg år 1695 till
225,065 skepp. för hela riket, Finland oberäknadt; men den
verkliga tillverkningen steg utan tvifvel vida högre, och sy-
+) Jfr en specifik förteckning å rikets jernverk i Jernkont. Ann.
18453, hvartill en egenbändig förklaring finnes i Oxenstjernska Saml.
i Riksarchivet. ;
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
