Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Litteratur-Öfversigt - [17] Bergs-Collegii Underdåniga Berättelse om Förhållandet med Bergshandteringen år 1847; [18] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Fabrikernas och Manufakturernas ställning år 1847; [19] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Sveriges Inrikes Sjöfart år 1847; [20] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1847; [21] Rawert. Konungariket Sveriges industriella tillstånd år 1847
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
168 a
jernproduktionen i: England 7) och delar af kontinenten
sedan medlet örra seklet vunnit föppfinningen att
med fördel vända stenkol vid Jernberedr igen. Eburu för-
brukningen i lika oväntad grad ökat sig, i önprisexna
derföre i allmänhet betydligt fallit ; till och med under hvad
svenska jernet kostar i tillverkning, och det är endast genom
bibehållandet af sin bättre qvalitet och jemna framsteg i tll-
verkningsprocessen, som svenska jernhandteringen torde i längs
den kunna hålla sig uppe. . Också hafva ansträngningar ej
sparats, för att nb tillverkniogskostnaden , hvaribland de
förbättringar som medföra skogsbesparing förtjena särskildt
afseende, då det är på tillräcklig skogstillgång som svenska
jernverkens framtid till en hufvudsaklig del beror. Att mas-
ugnarnes antal blifvit minskadt (år 1847 voro blott 222 i
gång) under det tillverkningen vid hvardera allmänt stigit till
20 och inom Vermland till 24 skepp. på dygnet, och till
3100 skepp. på året, då den högsta tillverkning vid en mas-
ugn i KH. Gustaf IH Ådolfs tid var 560 skepp. "och den van-
liga blott 140, att spetsbälgar småningom blifvit utbytta mot
större blåsmaschiner, att rostugnar och täckta härdar blifvit
införda, likasom att masechineriet numera ofta till stor del
göres af jern, måste i betydlig mån bidraga till detta ända-
mål. En mängd andra förbättringar hafva dessutom blifvit
mer eller mindre allmänt införda eller åtminstone försökta,
hvarom de sedan år 1817 årligen utkommande Jernkontorets
Annaler lemna närmare underrättelser.
Lagstiftningen har också blifvit i flera väsentliga delar
förändrad till förmån för en vidsträcktare tillverkning, Redan
år 4805 upphäfdes, särdeles för de norra orterna, förbudet
mot nya anläggningar och jernproduktionens, utom bergslag,
inskränkning inom gränsen af ett. visst siffer tal, år 14820 er-
kändes tackjernshandelns frihet, och år 1846 medgafs en i
betydlig mån utvidgad frihet i kolbandela: och i anläggningen
af nya. jernverk, sad obegränsad smidesrätt utom bergslag
och med vissa vilkor äfven inom. Det vigtigaste som ifrån
statens sida blifvit gjordt för denna näringsgren är i öfrigt
inrättandet af en bergsskola i Falun (år 1822), hvilken? i
likhet med en mindre ”bergsskola i Filipstad äfven njutit un-
derstöd af Jernkontoret.
Produktionen har också blifvit betydligt förökad, såsom
bäst visar sig af uppgifterna om exporten ""), hvilken år 1847
+?) Den var omkring 1750 ;; af hvad den svenska är, men är nu
minst sju gånger större.
++)" Särdeles, så länge tillverkningen varit af lag begränsad till en
viss -qvantitet, äro uppgifterna derom naturligtvis opålitliga. Tack-
Jernstillverkningen uppgafs år 1847 vara 688,022 skepp.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
