Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Litteratur-Öfversigt - [17] Bergs-Collegii Underdåniga Berättelse om Förhållandet med Bergshandteringen år 1847; [18] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Fabrikernas och Manufakturernas ställning år 1847; [19] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Sveriges Inrikes Sjöfart år 1847; [20] Commerce-Collegii Underdåniga Berättelse om Sveriges Utrikes Handel och Sjöfart år 1847; [21] Rawert. Konungariket Sveriges industriella tillstånd år 1847
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
169
steg till 604,501: skepp. stångjern och 45,122 skepp. manu-
faktursmide eller tillsammans till 647,623 skepp:, — den
var 30 år förut blott omkring 575,000. —- Större delen deraf
gick till England (251,220 skepp:) och Norduinonikt, (104.015
skepp:). det öfriga till Danmark 54,478. skeppa Krankrike,
Tysklaien 0. 8. V.
> Det största antalet af under året drifna masugnar till-
hörde Örebro län (56) och Falu län (49) samt QCarlstads
(28), det största antalet härdar tillhörde deremot Carlstads
län (235); som derföre också hade den största stångjerns-
tillverkning, samt vidare Falu län (180), Örebro län (168),
Gefleborgs län (164, hvaraf 101 inom Gestrikland) och Ve-
sterås län (150). Totalantalet var 1,547. Hamrarnes finnes
ej upptaget.
Till det värde: vår jernproduktion eger, och särskildt till
Dannemora-jernels större anseende, kan i någon mån slutas
af lösningspriset för hammarskattsjernet, hvilket år 1847 var
bestämdt tll 45 rdr 24 sk. bko för de flesta stångjernsver-
ken, men för Löfsta, Österby, Gimo och Rånäs till 28.
Tackjernsexport bar som bekant i allmänhet ej varit till-
låten, men undantag har de sednare åren blifvit gjordt för
sådant som tillverkas af sjömalmer, hvaraf år 1847 utfördes
4,79353 skepp. =
Af gjutgods tillverkades oftanämda år enligt uppgift 20,780
"skepp. vid masugnarne och 49,699 skepp. vid egentliga gju-
terier. — Tillverkvingen af Tanonert och andra artilleripiecer
utgör sedan längre tid den förnämsta delen — sådana utfördes
redan i RH. Carl IX:s tid — men exporten steg detta år blott
till 6.155 skepp., en mängd kasserade kanoner inberäknade.
De egentliga gjuterierna, hvilka i kupol- och reverberognar
omsmälta tackjernet, hafva på de sista 435 åren minst tre-
dubblat sin tillverkning. |
=> > I den uppgifna jernexporten upptages ej den qvantitet af
smältstycken ; som med särskildt Glad plitvit RE
steg till 5,977+ skepp.
Deremot ingår under dor uppgifna OR pbrben: a manu-
faktursmide 18,404 skepp. Stål, en vara hvars tillverkning
väl ej var obekant för våra gamla osmundssmeder, men en-
dast kunde produceras till ringa belopp, innan särskilda stål-
ugnar blifvit inrättade, hvilket först torde bafva skett kring
början af sjuttonde seklet.
Af öfriga bergsprodukter är Svaflet det som tidigast
ådrog sig uppmärksamhet, för sin användning vid kruttill-
verkning. Dylta svafvelverk, som anlades 1573, omhägnades
derföre länge med pörskilda förmåner, hvaraf dagsverken och
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
