Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Litteratur-Öfversigt - [22] Fältmarskalken Grefve Johan Christopher Toll. Biografisk teckning. Förra delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
[22]: Fältmarskalken. ae .
Ride "ter kning: > Stockholm,
delen: i je | 344 sidd. 80. (Pris: 2 k b:ko). |
De statsbvölfoing’, som satte en stäng för ir så kallade
Frilietstids .despotiska sjelfsvåld, mottogs af samtiden ned djup
och allmän erkänsla och lärer alltid, chvsd: vexlingar de poli-
tiska opinionerna än må undergå, vid oväldigt bedömmande kom-
ma att anses såsom en-af de vackraste tilldragelser våra tide-
böcker hafva att framställa. Med all rätt förtjena ock der-
före de mån, som vid utförandet af denna med inga blods-
eller . förvisningsdomar köpta förändring voro: konung Gustaf
H:s förnämsta bjelpare, att af den nja sadå bäfden särskildt
utmä Tveoune män dela med Gustaf HL i väsentlig mån
äran. al 1772 års revolution: om Jacob Magnus Sprengtporten
skäligen må ställas främst, såsom den der utkastat planen till
statshvälfningen och mer än någon annan bidragit att bringa
den till mognad, så förtjenar Johan Christopher Toll, genom
sin. stora Fuliolet och käckhet vid dess utförande, att näst
honom nämnas. Under en lång. embetsmannabana,: utmärkt. af
uppoffrande trohet och en oegennytta, som icke en gång hans
fiender kunde förneka, rättfärdigade Toll det rykte för ovan-
liga snillegåfvor, som hans deltagande i revolutionen honom
förskaffat,, och förvärfvade sig anseende till en grad, som få
Christopher Toll.
tå 1849. — Förra
2
lyckas vppnå. En minnesteckning öfver en Sådan man kan ej
för historiens vänner vara likgiltig, och den vi här anmäla
förtjenar så mycket större uppmärksamhet, som den är för-
fattad med sakkännedom och oväld. Vi vilja referera några
hufvudmomenter. ; i ;
Johan Christopher Toll hade redan före revolutionen
gjort sig så känd och fruktad, att de herrskande Mössorna
1772 hetol tie honom hans sillete — Toll var då Öfver-
EO i Skåne — och ansågo sig. dermed halva gjort. sin
en god tjenst. Toll fann således, såsom en stor förfat-
anmärker, i sin egen belägenhet motiver nog att önska
en förändring , Bvärs nödvändighet för det allmänna bans skarp-
sinnighet bade lärt honom att inse. Historien lärer knapt
fölete något utmärktare exempel af beslutsam djerfhet än det
Toll visade; i det han; snart sagdt, tillivang sig att få del-
taga i elt företag, som, om det inisskyekats. ovilkorligen
skulle kostat honom Hifvet; det var förd önskullöalldeles ti sm
ordning: att han, efter statsbvällningeus lyckliga follbordan,
- blef föremål. för sin konungs belönande erkänsla. Denna lät
Ä
3
oc0ck ej vänta på. sig: åilelskap och en Ryttmästarefullmakt
voro de första vedermälena deraf; "Tolls första bana efter
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
