Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Litteratur-Öfversigt - [22] Fältmarskalken Grefve Johan Christopher Toll. Biografisk teckning. Förra delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
477
revolutionen tecknas af en samtida för honom ingalunda par-
tisk penna (Kammarherren Frih. Gustaf Ehrensvärds) på föl-
jande sätt: ”Han nyttjades i hemliga negociationer både vid
Norska tåget, inom Danmark och setlérmera i Sverige. Gaf
vid alla tillfällen prof af ett dristigt. konstigt. och arbetsamt
geni. Han gjorde sin första Siiliräbiska tjenst som Ryttmä-
stare, förde sia trupp till allas förundran. Han blir Major.
han nyttjas; ban nyttjas af Utrednings- Commissionen här i
Stockholm vid arrangemen!s med arméeens tross, och gjorde
det med kronans nytta och en förundransvärd framgång.”
"Härigenom steg han icke blott snart i fjenstegraderna — han
blef. Öfverste för södra skånska kavalleriet 1780 — utan an-
vändes äfven eljest i de mest grannlaga värf, då pålitlighet
och skarpsinnighet företrädesvis voro af nöden. - Ett sådant
var den beskickning honom år 4782 uppdrogs, hvarom här
några ord må nämnas. Den anda af irreligiositet och otro,
som under sednare hälften af adertonde seklet var så allmän
inom den förnäma verlden i Frankrike och flerestädes ,. var
icke heller för Sverige främmande, och Gustaf III. var i detta
fall ett barn af sin tid. Då, såsom vanligt, giek vantron i
bredd med otron, och en Cagliostro och sade fantaster eller
bedragare funno gehör Re hos dem, som mente sig vara
upplysningens beroer. Att den föregifna hemliga visdomen
öfvade en stark dragningskraft på konung Gustaf H:s sinne
är icke obekant"). Under kovungens vistelse i Aachen 1780
hade åtskilliga mystiei vetat tillvinna sig hans uppmärksamhet ,
och sedan det hemlighetsfulla i deras förmenta vishet länge
arbetat i den lifliga konungens sinne, beslöt han att utsända
Toll för att söka skaffa någon större visshet i dessa ämnen.
Han trodde sig, säger vår författare, i Toll hafva funnit den
man, bvars skarpsynthet ej skulle kunna: föras bakom ljuset,
i fall ej allt skulle bafva sin riktighet med den påstådda Vis-
domen. Troligen hade konungen ej kunnat finna någon för
detta besynnerliga: uppdrag mera Se lliR a jemte denna
vanliga skarpsinnighet, som konungen kände och rder
egde ”Toll, enligt vår författares x f.
aktnivgsvärd morbror ett så djupt äntryck af kbistaå Feligi0-
nens sanning, alt det, trots verldsklifvets buller och: berörin-
gen med ett lättsinnigt och sedeförderfvadt hof, aldrig ut-
plånades ur: hans Fanta Genom ett sådant sändebud hade
konungen uti sin ifrågavarande angelägenbet verkligen större
utsigt att få veta nakna sanningen, än styrkas i meningar, AE
:som lifligg intresserade bans fantasi. Så skedde ock. Toll a
SS SN +) Jfr Artikeln Björnraw i Biografiskt Texikon Na
Erry, II. 492.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
