Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte III - Litteratur-Öfversigt - [22] Fältmarskalken Grefve Johan Christopher Toll. Biografisk teckning. Förra delen
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
180
vissheten om subsidietraktaten. Dock
ken i ena eller - andra fallet fast vid a ord! Kriget börja-
des sålunda utan någon visshet om frän nande penninghbjelp
och - krigsplanen undergick mångfaldiga förändringar — både
Hastfers och Armfelts första angrepp skedd mot. Tolls
föreställningar och böner —- af bvilka visst icke alla. Foöro nöÖ-
diga. Måhända hade ändock svenska vapnen gynnats af fram-
gång, derest icke Ryssland fått en välkommen hjelp i Anjala-
förbundets förrädiska tilltag. Emellertid när motgångar och
svårigheter infunno sig i slällak för segrar, började tadlet all-
mänt utsöka Toll till offer, tillvitande bonom att vara så väl
orsak till kriget som vållande till alla de brister och ore-
dor, som nader: dess utförande yppade sig. Med det goda
samvetets lugna mod mötte Toll den storm som botade, och
visade deruti en ädel storhet, att ban med lika nit och oegen-
nytta arbetade för det allmänna bästa äfven då, när konun-
gens nåd mot honom började förminskas. Det lyckades nem-
ligen bans motståndare Gustaf Mauritz Armfelt-att skilja bo-
nom från konungens person och fordna bevågenhet. Om
Armfelt, som visserligen egde både snille och mod, med dessa
egenskaper förenat Tolls allvar, ihärdigbet och skarpa. beräk-
ningsförmåga, så hade denna händelse varit af mindre vigt än
den nu i sjelfva verket blef. Den 25 Juli 1788 Skddes Toll
i Helsingfard från konungen, som haw sedan aldrig återsåg.
-> >; > Emellertid, ehuru Toll var aflägsnad från affärernas led-
ting, lemnades han ingalunda åt overksambhet oeh hvila, utan
sadxändea företrädesvis der, hvarest faran eller svårigheterna
vera allvarsammast. Så skickades han; när Danskarne bröto
freden och hotade med anfall, att taga högsta befälet i Skåne,
och då konungen till 1790 års sjötåg ville bringa sin flotta
till den stdrsta. möjliga styrka, förordnades Toll till General-
Intendent för Örlogsflottan och ledamot af: den särskilda Ko-
-mité, som skulle hasörja fiottans’ utrustning, detta på Arm-
-felts egen tillstyrkan, för att, såsom ban sjelf förklarat, gifva |
vederbörande” ett exempel af desinteressement och kännedom
af det sätt, på hvilket en rättskaffens embetsman bör bushålla
för kronan. Båda dessa uppdrag uppfylde Toll till allmän
nytta och sig: till båtnad. IT Skåne organiserades nödiga för-
-svarsanstalter, och från Carlskrona utlopp i god tid år 1790
=en flotta starkare än under något af de föregående krigsåren.
Och dock vero statens fnaser i det usla skick, att knapt
hälften af hvad till dessa krigsbehof erfordrades kunde utbe-
talas, och Toll upptog på egen kredit penningar och effekter
Hill försvaret i Skåne och flottans utrustning till många tun-
vor gulds belopp och måste, såsom han sjelf klagar, bli en
tiggare och vinglare för publict räkning.
d han ty värr byar
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
