Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Häfte IV - Malmström, C. G. Bidrag till den Svenska Kyrkoförfattningens historia under sjuttonde seklet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
194 -
digt. Men förträffliga samlingar baf ifvit utgifna al Biskop
Wallquist och D:r Thyselius, särskilda ämnen bebandlade af
-Belter, H. Järta m. fl. bvarjemte de, som framställt statens
historia, framför alla Geijer, äfven vidrört Kyrkans, så vidt
det: för deras ändamål varit nödvändigt"). Likväl syne ännu
en oriktig åsigt af reformationen vara den allmännaste: man
bar anselt den bardt när såsom en import-vara från Tysk-
land; liksom skulle Olaus och Laurentius Petri, efter att i
Wittenberg hafva inhemtat Luthers lära, här bemma trots
prelaternas mötstånd hafva utbredt densamma och ombildat
svenska kyrkan, deri understödda af konungen, som fikade
Söffer kyrkans rika egendom. Att en sådan åsigt, äfven med
afseende på lärobegreppets och -ceremoniernas ombildning, är
väsentligen falsk, torde ;ej. vara svårt att bevisas; vi öfver-
lemna dock utredandet häraf åt tbeologerna, och: vilja blott
i förbigående anmärka, att. på den tiden; då dessa bröder
studerade i Wittenberg (ifall Laurentius någonsin studerat
der) fanns ännu icke något Lutherskt lärosystem, att de vis-
serligen: från Tyskland: emottogo den första lifvande impulsen,
och att en HKflig litterär eller theologisk gemenskap fortfarande
"underhölls med Tyskland, vid: hvars universiteter, särdeles VVit-
tenberg, svenska tbeologer plägade hemta sin bildning, men
alt den svenska reformationen ej genomfördes af några få i
opposition mot bestående myndigheter, eller af: konungen för
alt derigenom kufva ett motsträfvigt presterskap, utan tidigt
omfattades äfven af prelater: och kyrkoherdar, och höll sig så
oberoende af den tyska. att Augsburgiska bekännelsen först
genom Upsala Möte 1595 officielt erkändes i Sverige och de
andra symboliska böckerna: ej förr än långt fram i följande
årbundrade: Ingen kan tvifla på Laurentii Petri sjelfständig-
het, som läst bans företal till kyrkoordningen, och sett det
| värdiga och bestämda sätt, hvarpå ban försvarar svenska kyr-
kans evangeliska fribet och rätt, att oberoende af andra för-
samlingars bruk ordna sina angelägenheter.
= 8) En Svensk Reformalionsbistoria är för närvarande under tryck-
ning, och vi kunna ej nog lifligt önska, att snart se den fullständig i
mänhetens hand.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
